– Det är en väldigt dyster siffra, den har stigit och nu fortsätter den stiga, och det är ett dåligt resultat för svenska skolan, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket till SVT.

Enligt skollagen har alla rätt till en god utbildning, och skolan skall vara likvärdig. Men statistiken visar att det går allt sämre. När Alliansen vann valet 2006 var det 10,5 procent som inte klarade gymnasiebehörighet. En siffra som då ansågs alarmerande hög, och bidrog till den högljudda debatten om problemen i svenska skolan.

Siffran hade då stigit från 8,6 procent 1998 till 10,8 procent 2005.

Sedan fortsatte andelen icke godkända att öka till cirka 12 procent 2010.

Nu har de legat ganska stilla ett par år, men de preliminära siffrorna från vårens betyg visar alltså att den negativa utvecklingen fortsätter.

Skillnad mellan skolor

SVT:s genomgång av Skolverkets statistik visar också att skillnaderna mellan skolor blir allt större.

– Skillnaderna ökar, och ser man några år tillbaks i tiden har den till och med fördubblats, säger Anna Ekström.

Detta tycker Skolverket är alarmerande eftersom det betyder att barn som hamnar i fel skola riskerar att få sina livchanser förstörda.

Barn till lågutbildade drabbas värst

Siffrorna visar att skolresultaten i hög grad påverkas av vilken familjebakgrund man har.

Barn till högutbildade föräldrar har alltid klarat sig bättre i skolan. Samma mönster finns i de flesta skolsystem i hela världen. Men skillnaderna i Sverige ökar, trots att kraven på likvärdighet anses så viktig i skollagen.

Bland barn till akademiker är det bara 5 procent som inte klarar gymnasiebehörighet. Har föräldrarna bara gymnasieutbildning ökar andelen barn till 15 procent, och bland barn till lågutbildade, är det hela 42 procent som inte får godkänt slutbetyg när de slutar nionde klass. Den siffran har enligt statistiken ökat med 25 procent sen 2005.

– Alla skall få utvecklas till sin fulla potential, säger AnnaEkström. Det är ett av skälen till att vi har en obligatorisk grundskola, Utbildningsnivå skall inte gå i arv, Varje generation barn skall få utvecklas till sin fulla potential.

Etnisk bakgrund av mindre betydelse

När man talar om problemskolor, och skolor med dåliga skolresultat kommer ofta diskussionen om etnicitet och invandring i centrum. Siffrorna visar att elevernas etniska bakgrund har betydelse. Men den har mycket mindre betydelse än föräldrarnas utbildningsnivå, och framför allt gäller den mest nyanlända.

I gruppen med svensk bakgrund är det 9 procent som slås ut och meritvärdet (summan av betygen omräknat i siffror, se nedan) i snitt ligger på 209.

I hela gruppen invandrare är det fler som slås ut – 26 procent, och meritvärdet är 193.

Men det är väldigt stor skillnad inom gruppen invandrare.

Klarar sig lika bra eller bättre än svenska elever

En siffra som kan överraska många är att i invandrarfamiljer där barnen varit i Sverige mer än 8-9 år, klarar sig barnen lika bra som elever med svensk bakgrund – de invandrarbarnen har till och med snäppet bättre skolresultat än sina helsvenska kamrater.

Det är i stället dom mer nyanlända barnens resultat som drar ner. Där är meritvärden mycket låga – 162 poäng, och andelen som inte klarar behörighet är nästan 50 procent.

Lite återhämtning bland pojkar

Flickor har genomgående bättre resultat än pojkar. Skillnaden är inte så stor bland de svagare eleverna.

Där skiljer det bara någon procent mellan könen avseende på hur många som inte klarar gymnasiebehörighet. Tittar man på genomsnittliga meritpoäng är skillnaden större – flickor i genomsnitt 20 poäng högre.

Skolverket gläds dock åt att allra sista året finns en lite återhämtning bland pojkar.