Magdalena Andersson håller i dag presskonferens om det ekonomiska läget och tongångarna om att klara överskottsmålet under den här mandatperioden är pessimistiska.
– Det ser jag som helt orealistiskt, säger hon till Dagens Nyheter.
Enligt Andersson kan fler skattehöjningar krävas.
– Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat.
SVT:s politikreporter Love Benigh tycker att situationen inte är fullt så krisartad som Magdalena Andersson vill ge sken av.
– Så allvarligt kan man nog inte säga att det är. Vi har en statsskuld som är väldigt låg i förhållande till de flesta andra västländer. Å andra sidan kan man säga, apropå om ladan är tom eller inte, att man kan hävda att läget är bekymmersamt i relation till det överskottsmål som regeringen har bundit sig vid. Sett till det har den tidigare regeringen haft mycket svårt att leva upp till det, säger Love Benigh.
Ändrad nivå aktuell
Magdalena Andersson öppnar för att det kan bli aktuellt att ändra nivån i överskottsmålet någon gång efter 2018, när andelen äldre växer och behoven av att tillföra resurser till välfärden ökar.
– Då är det knappast lämpligt att hålla på och betala av statsskulden. Men det är bra att ha så låg statsskuld som möjligt när vi går i den situationen, säger hon till DN.
Alliansen spådde underskott
Magdalena Anderssons uppgifter om tillståndet i ekonomin är inte helt nya. I Alliansens vårbudget skrev finansdepartementet att överskottsmålet tidigast kommer att nås 2018, det vill säga samma årtal som Andersson pekar mot. Det var då en dystrare prognos än den som presenterades i höstbudgeten 2013, då överskottsmålet sades vara möjligt att nå 2017.
I vårbudgeten spåddes årets underskott bli 1,9 procent av BNP, det största sedan 1996 då underskottet var 3,3 procent.
Senaste gången Alliansregeringen nådde upp till överskottsmålet var 2008.
När vårbudgeten presenterades kritiserade Magdalena Andersson finansdepartementet för att vara för optimistiskt.
Överskottsmålet
Överskottsmålet tillkom efter den djupa ekonomiska krisen i Sverige i början av 90-talet.
Det innebär att den offentliga sektorns sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, ska uppgå till 1 procent av BNP, mätt över en konjunkturcykel.
Formuleringen ”över en konjunkturcykel” ger utrymme för avvikelser under ett enskilt år. Samtidigt är begreppet lite oklart eftersom tidsperioden inte är fastslagen.
Överskottsmålet syftar till att spara till en buffert för sämre tider samt för framtiden då fler människor behöver utnyttja vård och omsorgstjänster inom den offentliga sektorn.