– Här ser vi att det inte finns förutsättningar att kunna nå ett avtal, säger hon.
På samma sätt som stridsflygplanen, det vill säga Jas Gripen, pekas nu också ubåtsförmågan i vårpropositionen ut som ett nationellt säkerhetsintresse. Därmed kan staten direkt styra vem ska tillverka ubåtarna.
Samtidigt bekräftar regeringen i vårpropositionen att två nya ubåtar ska byggas och att två befintliga ubåtar av den så kalllade Gotlandsklassen ska moderniseras. Affären är, enligt försvarsministern, värd ”åtskilliga miljarder kronor”.
Ny generation
– Sedan anser jag som försvarsminister och moderat att vi ytterligare behöver förstärka vår ubåtsförmåga. Jag vill att vi i framtiden ska ha ytterligare en ubåt, det vill säga fem ubåtar i stället för dagens fyra, säger Karin Enström i Rakt på.
Sverige har i flera år planerat att ta fram en ny generation ubåtar. De ska kunna se och höra det mesta över stora områden utan att synas, och formges speciellt för Östersjöns grunda vatten. Bland annat ska u-båtarna ha en stor lucka som gör att man kan slussa in och ut dykare eller mindre undervattensfarkoster. De ska även kunna signalspana och ha mycket avancerade kommunikationsmöjligheter.
För dyrt per ubåt
Redan 2010 tecknades ett kontrakt med Kockums, som ägs av den tyska koncernen ThyssenKrupp. Men trots utdragna förhandlingar mellan Försvarets Materielverk FMV och det tyska bolaget har de båda parterna inte kunnat enas. Det handlar om att bolaget inte är tillräckligt intresserat av att sälja vidare den svenska u-båtsmodellen till andra länder. Det gör att styckepriset för u-båtarna blir högt jämfört med om fler länder skulle köpa u-båtarna. Dessutom har ThyssenKrupp inte velat ge ett fast pris, utan krävt betalning med löpande räkning, säger försvarsminister Karin Enström (M) till SVT:s Rakt på.
– För Sverige är det viktigt att vi kan behålla statlig kontroll över de immateriella rättigheterna. Vi har en unik svensk undervattensförmåga och den vill vi behålla. Det måste också finnas möjlighet att samarbeta med andra länder och att kunna exportera och de förutsättningarna har inte funnits, säger försvarsministern.
Väsentligt säkerhetsintresse
I vårpropositionen ger regeringen därför FMV klartecken att hitta en annan industriell lösning för att ta fram en ny generation ubåtar.
– Vi pekar ut att ubåtsförmågan är ett väsentligt säkerhetsintresse för Sverige. Vi beskriver också att vi inte ser att det finns förutsättningar att komma vidare med den tidigare industriförhandlingen som FMV har genomfört, säger Karin Enström.
FMV har redan gett industrikoncernen Saab i uppdrag att göra en studie om företaget kan bygga de nya svenska ubåtarna och modernisera de befintliga ur Gotlands-klassen. Saab rekryterar nu ubåtsingenjörer från Kockums, samtidigt som ThyssenKrupp med erbjudande om bonusar försöker få dem att stanna kvar i företaget.
Om den nya ubåtsproduktionen ska ske vid Kockums varv eller någon annanstans är ännu oklart. Frågan är också vilka förseningar projektet nu drabbas av..
Affären är, enligt medieuppgifter, värd cirka åtta miljarder kronor, men försvarsministern vill inte precisera sig närmare än att det handlar om ”åtskilliga miljarder”.