Det vill säga mer än moderatledaren Bo Lundgren föreslagna skattesänkningar på 130 miljarder 2002.
Enligt föreningen Skattebetalarna, vars huvudmål är sänkt skatt, har regeringen Reinfeldt lyckats med det som inte Bo Lundgren lyckades med genom att tona ned skattesänkarprofilen och använda andra begrepp som till exempel jobbskatteavdrag.
Moderaterna blev Nya Moderaterna
– Omgörningen av Moderaterna till Nya Moderaterna skapade en ny grund för att driva skattefrågor med annan retorik, säger Joacim Olsson, vd för Skattebetalarnas förening.
I valet 2002 minskade stödet för Moderaterna kraftigt, de borgerliga partierna förlorade valet och Bo Lundgren tvingades avgå. En viktig orsak, enligt många bedömare, var de stora fokus på de 130 miljarder som Lundgren tänkte sänka skatterna med över två mandatperioder.
När SVT med hjälp av finansdepartementet gått igenom budgetpropositionerna från 2007 till 2012 har regeringen Reinfeldt, om man inkluderar de föreslagna skattesänkningar Moderaterna vill genomföra nästa år med bland annat ett femte jobbskatteavdrag, sänkt pensionärsskatt och höjd brytpunkt, sänkt skatten med 139,8 miljarder kronor.
De fem jobbskatteavdragen störst
De största skattesänkningarna kommer från de fem jobbskatteavdragen, den delvis slopade fastighetsskatten, den sänkta bolagsskatten, sänkt pensionärsskatt och rut- och rotavdragen.
Det finns några faktorer som gör att jämförelsen mellan Bo Lundgrens skattesänkningsförslag och Fredrik Reinfeldts skattesänkningar haltar något. En är att Lundgrens 130 miljarder är brutto, det vill säga före andra skattehöjningar.
Reinfeldts 140 miljarder är, enligt finansdepartementet, efter skattehöjningar som till exempel begränsade ränteavdrag, ändrade avdragsregler, ändrade uppskovsregler, olika höjda miljöskatter och höjda väg- och tobaksskatter.
Bruttosänkningen betydligt högre
Skulle man räkna brutto, det vill säga före skattehöjningarna, ligger de totala skattesänkningarna för alliansen betydligt högre.
En annan faktor är att departementets uträkning är från år till år. Det vill säga att varje års minskade skatteintäkt är i jämförelse med föregående år. Det betyder att till exempel den sänkta bolagsskatten, som kostar 16 miljarder per år brutto, bara räknas en gång.
En tredje faktor handlar om att uträkningen inte tar hänsyn till olika skattebesluts påverkan på andra skatter efter införandet och att den så kallade skattebasen förändrats.
En fjärde är att de enskilda årens sänkta skattekostnader, som vi adderat, är i det årets penningvärde. Det vill säga att vi inte tagit hänsyn till inflationen. Den har dock varit relativt låg och periodvis negativ under denna period.