Vid de omprövningar som Försäkringskassan nu genomför är det många funktionshindrade som bedöms ha ett mycket mindre hjälpbehov än vad de ansågs ha tidigare.
Det beror på att bedömningarna i dag sker efter andra och hårdare måttstockar.
Det har resulterat i att 269 personer förlorade sin rätt till personlig assistans från Försäkringskassan förra året. Statistik från 2011 visar att trenden håller i sig.
Stora konsekvenser för den enskilde
För den enskilde kan det innebära att hela livsföringen måste ändras.
Försäkringskassan har på senare tid börjat tillämpa så kallad aktiv tidmätning. Det kan innebära att ett toalettbesök som förr bedömdes ta tio minuter från början till slut, i dag kanske bedöms ta bara två minuter.
Försäkringskassan räknar den aktiva hjälpinsatsen och drar bort tiden då assistenten väntar på att den funktionshindrade uträttar sina behov.
På detta sätt mäts det så kallade grundläggande hjälpbehovet till ett färre antal timmar per vecka. När hjälpbehovet understiger 20 timmar i veckan drar Försäkringskassan in all assistansersättning.
Den aktiva tidmätningen och hårdare regler på grund av en vägledande dom från Regeringsrätten 2009 förklarar varför så många nu tvingas leva utan assistansersättning från Försäkringskassan.
Sofia Tedsjö är advokat, specialiserad på assistansfrågorfrågor och hon ser att den aktiva tidmätning slagit igenom.
-Jag kan se att Försäkringskassan tillämpar den i alla sina beslut som fattas och det gäller alla försäkringskontor runt om i Sverige. För mig är det fullkomligt orimligt och ytterst drabbar det de människor som är mest utsatta i landet och som behöver mest hjälp, säger hon till SVT.
Försäkringskassan tänker om
När SVT ber Försäkringskassans ansvariga chef Therese Karlberg förklara regelverket berättar hon att man nu tänkt om när det gäller den aktiva tidmätningen.
-Vi har uppdaterat reglerna kring grundläggande behov och när det exempelvis gäller toalettbesök så räknar vi nu all tid.
Många funktionshindrade är naturligtvis förtvivlade över sin nya livssituation utan personlig assistans, men Therese Karlberg kan inte ge dem hopp om att deras fall omedelbart ska omprövas nu när reglerna ändras.
-Det kan jag inte uttala mig om men vi gör alltid en tvåårsomprövning, säger Therese Karlberg.
Bo Öhlén
bo.ohlen@svt.se
Fakta: personlig assistans
Rätt att leva som andra
Lagen om rätten till personlig assistans, LSS, slår fast att funktionshindrade ska kunna leva som alla andra och därför får de rätt till personlig assistans för att kunna klara sin livsföring.
Det är Försäkringskassan som ger assistansersättning till personer som har ett så kallat grundläggande hjälpbehov på tjugo timmar eller mer per vecka.
”Föra mat till munnen”
Det är en vägledande dom i Regeringsrätten 2009 som bidrar till att reglerna kring mätningen av det grundläggande hjälpbehovet har skärpts. I domen fastslogs att en person som kan ”föra mat till munnen” inte får räkna måltidssituationen till de grundläggande hjälpbehoven.
Aktiv tid
Försäkringskassan har dessutom infört den så kallade aktiva tidmätningen. Den går ut på att mäta hjälpbehovet mer restriktivt.
Vid exempelvis ett toalettbesök borträknas tiden då den funktionshindrade sitter på toalettstolen medan assistenten väntar utanför.
SVT