– Som jag ser det så minskar våra möjligheter att ge det fullgoda stödet, framförallt till de brottsoffer som är särskilt sårbara.

Det säger Eva Larsson som är generalsekreterare i Brottsofferjouren i Sverige som organiserar 93 lokala brottsofferjourer över hela landet.

Ideella krafter gör jobbet

Det är kommunerna som har ansvar för att det finns stöd till brottsoffer men många kommuner har i praktiken överlåtit det konkreta brottsofferstödet på den ideella organisationen Brottsofferjouren.

De lokala brottsofferjourerna, som stöttar både människor som utsatts för brott och deras anhöriga samt personer som bevittnat brott och behöver stöd för att våga vittna, finansieras främst med bidrag från kommunerna.

Det ekonomiska stödet varierar kraftigt mellan kommunerna men räcker i bästa fall till lokalhyra och till att avlöna en person på hel- eller deltid som kan samordna och administrera brottsofferstödet som utförs på ideell basis av oavlönade volontärer.

– Vi lyssnar på vad de vill ha för hjälp, ibland räcker det med att vara en samtalspartner men det kan också handla om att följa med till domstolen och sitta med i tingssalen om de vill det, säger Inger Withalisson som är ordförande i Stockholms brottsofferjour.

– Men ganska ofta behöver de som söker upp oss hjälp i kontakten med olika myndigheter och försäkringsbolag, att fylla i olika handlingar kan vara besvärligt och där gör vi stora insatser.

Stöd till brottsoffer i farozonen

De lokala brottsofferjourernas knappa resurser innebär att stödet från riksorganisationen, där Eva Larsson är generalsekreterare, har stor betydelse. Det stödet är nu i farozonen sedan pengarna till riksorganisationen sänks med tio procent nästa år, menar hon.

Hur motiverar man att det ekonomiska bidraget till Brottsofferjouren sänks?

– Vi får ju våra pengar ur Brottsofferfonden som administreras av Brottsoffermyndigheten och det har flutit in mindre pengar i fonden. Men då anser ju vi att staten bör ta sitt ansvar och avsätta statliga medel eftersom den här nedskärningen får så allvarliga konsekvenser.

Men 10 procent låter ju inte så mycket?

– Med tanke på att vi redan nu har mycket begränsade ekonomiska resurser – sju miljoner kronor i verksamhetsbidrag som ska minskas till 6,3 miljoner kronor –  så är 10 procent, 700 000 kronor, mycket pengar för oss.

Regeringen har ju föreslagit att avgiften till Brottsofferfonden ska höjas.

– Det välkomnar vi men beslutet är inte fattat ännu och även om avgiften höjs så dröjer det åtminstone ett par år innan vi kan få ta del av de pengarna. Då har vi hunnit att rasera vår verksamhet. Vi har en akut situation här och nu.

Kompetens kan gå förlorad

På Eva Larssons kansli jobbar ett tiotal personer och nu befarar hon att den försämrade ekonomin kommer att leda till att man kan behöva säga upp nyckelpersoner. Det innebär en förlust av kompetens som i sin tur drabbar det lokala jourernas brottsstödjande arbete menar hon.

Men de lokala jourerna finansieras ju mestadels av kommunerna – på vilket sätt kan mindre pengar till riksorganisationen drabba de lokala brottsofferjourernas verksamhet?

– För att de lokala brottsofferjourerna ska kunna ge ett fullgott stöd, även till särskilt utsatta personer, så behöver de den kompetens och den service som vi kan ge.

Vår huvuduppgift är att stötta de lokala jourerna så att så många brottsoffer som möjligt får det stöd de behöver.

Att sänka verksamhetsbidraget till oss kommer få en förödande effekt för verksamheten på det lokala planet.

Inga kvinnofridspengar till jourerna

Trots att majoriteten av de som söker hjälp hos Brottsofferjouren är kvinnor som utsatts för brott, inte minst våldsbrott, går Brottsofferjouren miste om det särskilda stöd på 23 miljoner kronor som regeringen avsatt till organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor.

De pengarna har fördelats mellan de två kvinnojourerna Roks och SKR.

– Vi fick löfte av regeringen att det skulle gälla även Brottsofferjouren men vi fick vi inte ett öre.

Det säger Helene Carlsson som är kvinnofridsansvarig på Brottsofferjouren och bekymrad över att Brottsofferjouren glömts bort trots att många våldsutsatta kvinnor vänder sig dit. 

Men har du något emot kvinnojourerna?

– Absolut inte! Kvinnojourerna gör ett fantastiskt jobb och de behövs verkligen men brottsofferjouren behövs också. De här är så viktiga samhällsfunktioner så politikerna borde verkligen stötta både kvinnojourer och brottsofferjourer.

Enligt jämställdhetsminister Maria Arnholm har regeringen fördubblat de permanenta medlen till den pott som Brottsofferjourernas riksförbund söker pengar ur. Det innebär, enligt regeringen, att den stärkts med ungefär 12 miljoner kronor mellan 2013 och 2014 och att Brottsofferjourerna har fått 200.000 kronor mer i år jämfört med förra året.