– Det är inte etiskt godtagbart. Att köpa sig till en bättre vårdkvalitet eller tillgänglighet inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården är inte förenligt med principen om vård på lika villkor, säger Kjell Asplund, ordförande vid statens medicinsk-etiska råd till SVT.
Medfinansiering – patienten blir kund
Medfinansiering innebär att patienten finansierar den del av en hälso- och sjukvårdsinsats som ligger utanför landstingets offentligt finansierade utbud medan landstinget betalar den del av insatsen som omfattas av offentlig finansiering.
– Det kan till exempel gälla val av dyrare speciallinser i samband med starroperationer eller en annan dyrare hörapparat än de offentligt finansierade modellerna nära förknippade, säger Kjell Asplund.
Rapporten presenteras i dag även i en debattartikel på DN Debatt.
”Tilliten riskerar att minska”
Patienten kan alltså i denna situation välja ett tillägg eller något annat än det som erbjuds inom den offentligt finansierade vården och själv betala mellanskillnaden.
– Tilliten och förtroendet för den offentligt finansierade vården riskerar att minska om patienten inte i första hand är patient, utan behandlas som kund, och man efterfrågar betalningsförmåga och betalningsvilja i samband med undersökning och behovsbedömning, säger Kjell Asplund.
Strider mot lagen
Enligt rådets tolkning strider medfinansiering mot intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen och den etiska plattformen för prioriteringsbeslut.
– Att köpa sig till en bättre vårdkvalitet eller tillgänglighet inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården är inte förenligt med principen om vård på lika villkor.
Och om man efterfrågar betalningsförmåga och betalningsvilja i samband med undersökning och behovsbedömning finns det även en risk att betalningsviljan undergrävs för den skattefinansierade gemensamma vården.
Den övergripande frågan handlar om hälso- och sjukvårdens framtida finansiering och organisering. Andra faktorer är upphävandet av den s.k. stopplagen (förbud till vinster i vården) och ett stigande antal privata vinstdrivande utförare av offentligt finansierad vård.
Regeringen kommer under det kommande året att ägga fram förslag om att ändra lagstiftningen så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den offentligfinansierade vården. Den med störst behov ska få vård först, säger folkhälsominister Gabriel Wikström.
– Regeringen står helt upp för principen att vård ska ges efter behov, inte efter köpkraft eller efterfrågan. Det är också det som ska styra hälso- och sjukvården. Det är därför bra att SMER lyfter den här frågan.
20.000 för en hörselapparat
I början av november besökte Gunnar en av de privata hörselmottagningar som är auktoriserade av Stockholms läns landsting. Han hade hörapparat sedan tidigare, som de behövde byta. Först genomförde audionomen hörseltestet, sedan fick han ”en inplastad sida med prisnivåer”. Han fick också fylla i blanketter för att ansöka om så kallat ”fritt val” – det är så egenfinansieringssystemet inom hörselvården i Stockholm kallas.
– Audionomen sa att eftersom jag hade så stor hörselnedsättning så skulle jag behöva betala upp till 20.000 kr ur egen ficka för att få bra hörapparater, säger han.
När blanketten är undertecknad kan mottagningen hämta ut en hörselcheck från landstinget (drygt 3.000 kr per hörapparat) – men utöver det måste den enskilde ofta betala stora summor själv.
– Informationen från landstinget var undermålig och jag fick själv söka upp alternativa lösningar på internet.
”Landstinget gav inga alternativ”
Men Gunnar fick ingen information om att landstinget har hörapparater inom ramen för patientavgiften på 600 kr.
– Jag frågade om det fanns, eftersom jag tidigare fått hörapparater via landstinget. Men då skakade hon på huvudet och sa att sådana inte tillhandahölls.
Till slut valde han en hörapparat som han inte tyckte fungerade bra, men som han hade råd med. Gunnar började undersöka saken på egen hand. Han fick kontakt med HRF: s informationstjänst Hörsellinjen.
– Efter ett bra samtal med hörsellinjen upphävde jag mitt köp och bad att få en apparat via landstinget.
I dag funkar det bra. Han är mycket nöjd med de hörapparater han fått ur landstingets sortiment.
Exempel på sjukvårdsinsatser om medfinansiering
Här är några få exempel på sjukvårdsinsatser om egen- och medfinansiering och kortfattade kommentarer utifrån de etiska aspekter Smer föreslår ska beaktas inför beslut om med- och egenfinansiering.
Generiska vs ”original” läkemedel
På apoteken expedieras den billigaste varianten av ett föreskrivet läkemedel (generisk expediering). Om patienten i stället önskar originalläkemedlet får han/hon betala mellanskillnaden, en form av Det utbytta läkemedlet har samma medicinska effekt och kvalitet.
Här finns inte heller några undanträngningseffekter. För den enskilde patienten kan möjligheten att mot en måttlig extrakostnad få den vanliga tabletten ha ett värde. Denna form av medfinansiering förefaller etiskt acceptabel.
Eget rum på sjukhus
Att genom medfinansiering kunna köpa sig till ett eget rum vid sjukhusvistelse strider mot likarättsprincipen. Om eget rum tilldelas den som kan betala i stället för den som har det största medicinska behovet uppstår uppenbara undanträngningseffekter.
Bättre mat på sjukhus
Maten är en viktig del i omvårdnaden. Därför kan den betraktas som en integrerad del av hälso- och sjukvården. Att patienter på ett offentligt finansierat sjukhus utifrån betalningsförmåga skulle serveras olika mat strider mot likarättsprincipen. Individuell anpassning av kosten ska i stället ske utifrån de medicinska behoven.
Önskar patienten något annat än det som erbjuds får han/hon till egen kostnad beställa mat utifrån. Detta gäller oavsett om det är en offentlig eller privat utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård.