Ingenting är så dåligt att det inte kan bli värre. Stefan Löfven lär fortsätta på den inslagna vägen att inte skräda med orden när han varnar för färdriktningen med Fredrik Reinfeldt. Och Reinfeldt kommer inte att lägga band på sig när han målar upp bilden av ett Sverige där skattechocker och bidragshöjningar raserar vad Alliansen byggt upp om Stefan Löfven blir statsminister.

Partiledardebatten i Agenda äger rum när de rödgröna partierna leder stort över Alliansen. Gapet är större än vad det var vid samma tidpunkt före valet 2010. Samtidigt är andelen osäkra väljare större än före 2010 års val.

Det är de trolösa vandrarna, de som inte har ideologi eller partitillhörighet med sig i modersmjölken, som partierna slåss om. Den socialdemokratiske kampanjgurun, Bo Krogvig, kallar delar av den gruppen för Reinfeldtsossar – väljare som balanserar i kulissernas mittfält och kan röra sig lite åt höger, lite åt vänster.

För dem är klivet mellan Socialdemokrater och Moderater inte så laddat. I de två senaste valen röstade Reinfeldtsossarna åt höger. Nu ska Socialdemokraterna få dem att vandra åt vänster. Reinfeldtsossarna är ett skäl till att Stefan Löfven går försiktigt fram i sin politik. Han vill inte skrämma iväg de tvehågsna åt fel håll.

(S) har jobben (M) ekonomin

Det har sagts flera gånger att valrörelsen redan är i gång. Men nu ljuder startskottet starkare efter att regeringen lagt fram sin budget, den sista som kan realiseras före valet, och efter att oppositionspartierna har presenterat sina skuggbudgetar. Det märks att nervositeten tilltar i partileden.

Alliansen pyser ihop i opinionsmätningarna, men det har ännu inte lett till att Socialdemokraterna vuxit. Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt slåss om väljarnas förtroende, vilket kommer att märkas i debatten.

Välfärdssamhället är djupt rotat bland svenska väljare, som gillar välfärden. Alla partier kommer att tala sig varma för vård, skola och omsorg.  Stefan Löfven kommer att varna för att Alliansen redan har förstört välfärden med omfattande skattesänkningar för lånade pengar, och att det blir etter värre om Fredrik Reinfeldt får vara kvar i Rosenbad.

Reinfeldts svar är att det är Socialdemokraterna som utgör det stora hotet med sina bidragshöjningar och skatteökningar, som leder till färre jobb och mindre pengar till välfärd. Reinfeldt kan nu krydda starkt med Vänsterpartiets budgetmotion, som innebär skattehöjningar på 53 miljarder. Som vanligt landar kampen i vems verklighetsbild som har högst trovärdighet.

Den verklighet som återspeglas i opinionsmätningar talar emot Alliansen. Där har motståndaren Socialdemokraterna vunnit i stöd på viktiga områden som vård, skola och omsorg. Socialdemokraterna har även återerövrat jobbfrågan. Men regeringen, framförallt Reinfeldt och Borg, har fortfarande ledningen när det gäller ekonomin. Och den är starkt förknippad med förmågan att styra landet.

C och KD kämpar mot spärren

Något som samtliga partiledare, kanske också Jonas Sjöstedt, kommer att plåga Stefan Löfven med är hur han kan behålla femte jobbskatteavdraget, som han själv säger är ett hot mot välfärden. Ungefär samma fråga ställer sig de inom det socialdemokratiska partiet som anser att Socialdemokraterna ska våga gå fram i valrörelsen med budskap om höjd skatt.

Centerns partiledare Annie Lööf kämpar för sitt partis överlevnad i riksdagen. Hon gjorde, enligt flera bedömare, bra ifrån sig i Agendas förra partiledardebatt. Annie Lööf kommer sannolikt att fortsätta temat från senaste Centerstämman och fjärma Centern bort från Stureplan ut på landet. Stefan Löfven lär få höra att han är hycklare när han säger att det är Socialdemokraterna som är landsbygdspartiet.

Göran Hägglund och Kristdemokraterna har i de senaste opinionsmätningarna tagit sig upp ovanför fyra procentspärren. Hägglund kommer att tala familjepolitik och han fortsätter nog spåret att göra sig till banerförare för Alliansens skattesänkningar, men samtidigt försäkra att de aldrig får äventyra välfärden.

Jonas Sjöstedt behöver inte slingra eller krumbukta sig. Vänstern har en tydlig politik. Det raka budskapet till väljarna är att vinst i välfärden ska förbjudas. Och att skatter måste höjas för att rädda den spillra av välfärd de anser finns kvar.

Om vinst i välfärden utgör ett hinder för regeringssamarbete mellan Socialdemokraternaoch Vänstern har nu skatterna tillkommit som en barriär. Fast Stefan Löfven har överhuvudtaget inte visat något intresse för Vänsterpartiet som regeringspartner. Det ger Vänstern en frihet att köra sitt eget lopp utan att snegla på andra.

Åkesson i rampljuset

Däremot pågår en spirande romans mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Fredrik Reinfeldt kommer att göra sitt bästa för att varna väljarna för att konsekvenserna av den förälskelsen är höjda klimatskatter, inte minst en bensinskattehöjning på 70 öre.

Jimmie Åkesson lär ta tillvara att han nu och framöver får bada i det rampljus han strävat efter ända sedan han kom in i riksdagen.  Han kommer att stämma in i Stefan Löfvens kör att välfärd kräver mera pengar och att de som tjänar mycket inte behöver de skattesänkningar, som en höjd brytpunkt för statlig skatt skulle ge.

Därför gör Sverigedemokraterna gemensam sak med de rödgröna partierna för att stoppa Reinfeldts planer. Jimmie Åkesson bjuder upp till dans. De rödgröna vill för allt i världen inte dansa tryckare med Åkesson. Men de är beroende av hans piruetter – för brytpunktens skull.