-Det är läppglans, det är mascara, ögonpenna, och så olika former av puder vi har här.

Statliga Apotekets vd Ann Carlsson visar runt i ett av apoteken. Själv kommer hon senast från ett toppjobb på ICA, och det är inte mediciner som dominerar i apotekslokalen.

Apoteket har satsat på nya sololjor och hudkrämer, och den nya makeupsatsningen kan man läsa om på sex ställen i den senaste årsredovisningen.

Totalt är Apoteket AB nu uppe i 1000 kropps- och skönhetsprodukter.

-Behöver verkligen era kunder alla de där?

-Ja det är en bra fråga, den ställer vi oss själva hela tiden, säger Ann Carlsson.

Det handlar om konkurrens, att locka kunder till just de egna apoteken och sedan tjäna så mycket som möjligt på dem som kommer.

Riskkapitalbolag såg en chans

När konkurrensen släpptes fri på apoteksmarknaden 2010 flockades riskkapitalister och internationella storföretag direkt runt avregleringsgrytorna.

-Det så klart, om någonting avregleras så tror jag att det finns en möjlighet där.

Det blir svaret från Apotek Hjärtats vd Anders Nyberg på frågan om man automatiskt tror att det finns pengar att tjäna när en marknad avregleras.

Apotek Hjärtat ägs av riskkapitalbolaget Altors fond på skatteparadisön Jersey. Kedjan har expanderat snabbt och blivit den största privata aktören i Sverige med nästan 300 apotek. Meningen är att man ska fortsätta växa, och sedan sälja hela företaget vidare efter några år.

Men det var inte bara Altor som såg sin chans. Ett annat riskkapitalbolag, Segulah, också det med ägandet på Jersey, öppnade det allra första svenska privata apoteket och hade snart över 60 apotek i sin kedja Medstop.

Brakförluster

Jättekoncerner i branschen från Finland och Tyskland har också startat varsin kedja, och Wallenbergs Investor drog igång apotekskedjan Vårdapoteket.

Och så såg både Ica och KF sin chans.

Men hittills har verksamheten för de flesta gått med brakförlust. Fyra av de åtta stora kedjorna gick back förra året, och resten redovisar också usel lönsamhet – bortsett från Cura som inte redovisar några siffror alls.

Till viss del är det förstås extrakostnader i början till exempel för nya datasystem. Men försäljning av läkemedel är också en verksamhet med låg lönsamhet. Staten reglerar priserna, och tvingar dessutom apoteken att varje månad byta ut sortimentet om det kommer billigare jämförbara mediciner.

Flera hundra nya apotek har öppnat och företagsledningarna talar om den hårdnande konkurrensen.

Apotek Hjärtat förlorade en kvarts miljard  efter finansnetto förra året. Själva rörelsen gick också  med förlust.

-Det har varit tufft och vi förlorade pengar, men vi är ganska övertygade om att det var sista året, säger Anders Nyberg.

Svårt att hitta medicin

Tufft är det också för många apotekskunder. För alla hundratals nya apotek till trots är det många som har fått det svårare, inte lättare, att få ut sin medicin.

Reumatiker, allergiker och gamla vittnar i SVT:s granskning om att de oftare kommer ut utan den medicin de gick in för att få.

Det handlar bland annat om mediciner som inte finns hemma därför att de inte är av det fabrikat som ska säljas i första hand den aktuella månaden, eller mediciner som är dyra att lagerhålla.

-I våras var det svårt att få tag på allergimediciner överhuvudtaget och till och med luftrörsvidgande medicin, säger Ingalill Bjöörn, ordförande i Astma- och allergiförbundet.

-Det tycker vi är märkligt. Man vet ju att  pollensäsongen kommer och då borde man ju ladda upp rejält.

-Varför gör man inte det tror du?

-Jag tror att det är av ekonomiska skäl. Man vill inte ligga på lager, säger Ingalill Bjöörn.

Det händer naturligtvis att medicin tar slut hos leverantören. Men det är också dyrt att hålla stora lager, och alltså lättare att gå med vinst om man drar ner dem. Och Apoteket AB har dragit ner sina lager ute på apoteken efter avregleringen

– Ja vi försöker flytta lite av lagerläggningen så att det ligger mer centralt, säger Apoteket AB:s vd Ann Carlsson.

”Oerhört frustrerad”

Vi träffar Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson på ett apotek i Karlstad där hon bor.

-Här ser du ett stort fint apotek, jättetrevlig personal, det finns massor med grejer,  men jag kan ändå inte få hämta ut mina mediciner, inte ens inom 24 timmar ibland, säger Anne Carlsson.

-Jag känner mig oerhört frustrerad. Apoteken är ju ändå till för oss som behöver receptbelagd medicin.

Både Apoteket AB och Apotek Hjärtat säger att deras egna mätningar visar att andelen kunder som får sin medicin direkt är 93 procent, bara ett par, tre procentenheter lägre än innan avregleringen.

Men hälften av personalen anser att det har blivit svårare att expediera medicin direkt i en undersökning från Statskontoret.

Och Apotek Hjärtat tar ändå kostnaderna nu för att bygga upp egen distribution.

-Hela det här området är någonting vi måste förbättra, säger Anders Nyberg.

Satsar på smink

Under tiden satsar Apotek Hjärtat precis som gamla statliga Apoteket hårt på att locka kunder med skönhets- och hudprodukter som det är högre lönsamhet på. När vi besöker Apotek Hjärtat i Kista upptäcker vi att det pågår en säljtävling bland personalen. Det handlar om att sälja så mycket som möjligt av veckans vara ute i butiken.

Precis som Apotekets vd är Apoteket Hjärtats vd hämtad från Ica. Han förklarar:

-Receptbelagt är vår kärnaffär, sen är det ett totalt erbjudande, där det kommer till receptfritt, och sen adderar vi sådant som är apoteksnära, och det är viktigt för en totalupplevelse för kunden.

För vd själv är det viktigt att det blir fart på både försäljning och lönsamhet. Han har enligt egen utsago satsat tre miljoner kronor på aktier i Apotek Hjärtat.

-Hur mycket räknar du med att tjäna sen när ni säljer bolaget vidare?

-Jag tror att om vi kommer att lyckas med det här, det handlar ytterst om ifall vi gör ett bra jobb och får nöjda kunder.