Foto: TT

Stora skillnader mellan förskoleklasser

Uppdaterad
Publicerad

Nästan alla sexåringar går i förskoleklass. Men vad ska man egentligen göra i en skolform som många tycker hamnat mellan stolarna?

– Förskoleklassen har hamnat i en knepig situation mellan två verksamheter. Den har blivit ett dike med ett otydligt uppdrag utan identitet och det har varit många vilsna pedagoger, säger Susanne Weiner Ahlström, utbildare på företaget Lärarfortbildningar.

Riktlinjerna uppfattas som otydliga och har lett till stora skillnader, både mellan och inom skolor.

Pisa-rapporten 2013

Förskoleklassen infördes som frivillig skolform 1998 och var tänkt att vara en bro mellan förskolan och skolan, där eleverna förbereddes för skolan genom förskolans fokus på leken.

Men hur verksamheterna sett ut skiljer sig stort i praktiken, både inom och mellan skolor.

Jobbar i böcker

– Det kan se ut så att en grupp får en verksamhet som är lik skolan och där barn sitter och jobbar ur böcker, en verksamhet som inte passar sexåringar. Medan en annan förskoleklass fortsatt förskolans verksamhet, utan att förbereda barnen alls för skolan, säger Susanne Weiner Ahlström.

– Förskoleklassen är inte likvärdig. Det handlar om vilken lärare man har, hur de förstått uppdraget.

Otydliga styrdokument

På Skolverket har undervisningsrådet Bellita Torén sett samma skillnader och ser otydliga styrdokument som en orsak.

Till exempel står det i skollagen att förskoleklassen ska förbereda eleverna för utbildning. Samtidigt finns det inga direkta kunskapskrav som ska uppnås och läroplanen ska bara tillämpas där det passar,

– Det leder till frågeställningen vad som är tillämpliga delar. Allt som inte står skrivet ger utrymme för egna tolkningar och är det för stort blir resultatet inte en likvärdig utbildning vilket är skollagens portalparagraf, säger hon.

Risker

Enligt en behovsinventering från Skolverket är lärarna positiva till att skolformen blir obligatorisk, bland annat för att det skulle kunna leda till bättre villkor och mer tid för planering. Men det finns också risker enligt Bellita Torén.

– Grundskolans kultur är starkare och risken är att förskoleklassen sugs in i den kulturen och att man tappar att den ska präglas av förskolepedagogik. Det ser vi i vårt grannland Norge. Där blev sexåringarna ganska snart en del av den övriga grundskolan, säger hon.

Under 2014 har Skolverket planerat att ta fram stöd för de som arbetar i förskoleklassen och det arbetet fortsätter trots att det nu finns politiskt stöd för att göra skolformen obligatorisk.

– Vi vet att det tar tid innan det verkställs och fram till dess behöver lärarna i förskoleklassen vårt stödmaterial.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Pisa-rapporten 2013

Mer i ämnet