Assistansbolagen har hittills haft den unika förmånen att kunna skicka sjuklöneräkningarna till kommunerna när de anställda personliga assistenterna blir sjuka. Inga andra företag har den möjligheten. Det här beror på en gammal bestämmelse som egentligen skulle säkerställa att funktionsnedsatta med egna anställda personliga assistenter alltid skulle få hjälp.
Men nu är det stora, ofta multinationella, assistansbolag som dominerar markanden och som låter kommunerna stå för sina sjuklönekostnader. Det handlar om cirka 260 miljoner årligen.
Ekonomin stramas åt
– Jag vill att timschablonen för utförd assistanstimme också ska täcka kostnader för sjukdom, säger Agneta Rönn som idag lämnade överlämnade Assistansersätttningsutredningen till barn- och äldreminister Maria Larsson.
Agneta Rönn konstaterar också att timersättningen under senare år ökat omotiverat och kan behöva anpassas. I år är timersättningen 280 kr per utförd assistanstimme, och det är cirka 20 kronor för mycket enligt utredaren.
– Ska man anpassa den så tycker jag man ska göra det över tid, ökningen har ju skett under ett antal år, säger Agneta Rönn.
Förödande
Utredningens slutsatser faller inte i god jord hos Humana Assistans VD Harald Wessman. Trots att bolaget har en vinstmarginal på cirka sju procent av omsättningen ser han inga möjligheter att sänka timersättningen.
– Det skulle kunna vara förödande för den här branschen av det enkla skälet att ett antal aktörer inte kommer att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet, säger Harald Wessman.
Han påpekar också att kommuner som bedriver personlig assistans ofta inte klarar sig på dagens timersättning och att många kommuner därför lagt ut hela verksamheten på entreprenad.
Negativt för assistansberättigade
Harald Wessman tycker det är rimligt att Humana ska sluta upp med att skicka sjuklöneräkningarna till kommunerna, men med ett förbehåll.
– Man måste räkna ut och ge en kompensation till bolaget för detta.
Även de som idag lever med personlig assistans uttrycker farhågor utifrån utredningens förslag.
– Fler kostnader som bakas in i samma timersättning som man kanske också tänker sänka. Det kommer att medföra jättestora negativa konsekvenser för oss assistentberättigade, säger Sophie Karlsson som är verksamhetsansvarig för Intressegruppen för assistansberättigade.
Inget incitament
I Södertälje har man sin uppfattning klar när det gäller sjukersättningen som man tvingats betala i flera år, cirka 2,5 miljoner om året.
– Systemet medför ju att assistansbolagen inte har något incitament för att bedriva bra preventiv företagshälsovård, det är ju vi som står för sjuknotan, säger Kjell Sjundemark, biträdande socialdirektör för Södertälje kommun.