Anders Borg tycker att förbättringen av villkoren för studielånen mer än väger upp minskningen av studiemedlens bidragsdel.

– Vi gör en förbättring av studielånen, studenter har fått bredare möjligheter att arbeta och då kan det vara rimligt med en minskad bidragsdel samtidigt som låneandelen ökas, säger Borg i samband med presskonferensen.

”Blir mörkrädd”

Det håller inte Sveriges förenade studentkårer (SFS) med om. ”Blir mörkrädd o förbannad. Funderar om det är första april i dag”, twittrade vice ordförande och tillförordnad kanslichef Erik Pedersen.

– Detta är ignorant av regeringen. Det är på sätt och viss positivt att den förstått att det behövs en satsning på studiemedlet, men att lägga den satsningen på en ökad lånedel gör att den socioekonomiska bakgrunden blir viktigare i individens val att ta studiemedel över huvud taget. Därmed riskerar man att exkludera stora grupper från högre utbildning, säger Erik Pedersen.

Vad tror du att det blir för reaktioner bland studenterna?

– Jag hoppas att så många som möjligt reagerar och visar vilka konsekvenser förslaget kan få. Detta kommer att påverka dels vilka som väljer att studera vid högskola, men också i slutändan Sveriges kompetensförsörjning.

Lägsta bidragsandelen hittills

Regeringens förslag att sänka bidraget och höja lånet i studiemedlet innebär att bidragets andel sjunker från en knapp tredjedel (31 procent) till en dryg fjärdedel (26) procent.

För en heltidsstuderande person med fullt studiemedel blir det en tusenlapp till i plånboken per studiemånad, då totalbeloppet höjs från 9.776 kronor till 10.777 kronor. Men bidraget sänks från 3.064 till 2.756 kronor, medan lånedelen höjs från 6.712 till 8.021 kronor, enligt finansdepartementet.

En bidragsdel i studiemedlet på 26 procent (25,6) är den lägsta hittills under överskådlig tid. Bidragsdelen höjdes år 2001 från 28 till 34 procent. De senaste åren har den legat på 31 procent, enligt CSN:s siffror.

”Kommer surt efter”

Erika Pahne, ekonom på Swedbank, betonar att studenterna riskerar att behöva betala tillbaka mer pengar.

– Som med alla lån kommer det surt efter. Som alla lån ska det här lånet betalas tillbaka. Även om likviditeten blir bättre under studietiden blir studenten mer skuldsatt och återbetalningsbeloppet och räntekostnaden blir högre.

– Är tanken att man som student får lite bättre ekonomi och snabbare ska komma igenom studietiden så kan det väl vara positivt, men samtidigt har man i år höjt fribeloppsgränsen ganska kraftigt, vilket ger en signal att man ska jobba under studietiden.

MP: Ett hån mot Sveriges studenter

Även Miljöpartiet reagerar kraftigt mot Anders Borgs förslag att sänka bidragsdelen i studiemedlen.

– Det är inget annat än ett hån mot Sveriges studenter. Att ta 300 kronor från en student, när man samtidigt precis har sänkt skatten med flera tusen kronor per månad för dem med höga inkomster, det är en valrörelse som jag faktiskt inte hade kunnat föreställa mig att vi skulle få, säger språkröret Åsa Romson.

Miljöpartiet föreslog så sent som i onsdags en skattehöjning med 300 kronor per månad för den som tjänar 50.000 kronor för att kunna satsa mer på skolan.

– Nu får vi ett val i september där väljarna får avgöra om det är studenterna som ska betala eller de med 50.000 kronor i månaden, säger det andra språkröret Gustav Fridolin.

V: Studenterna får betala lånekarusell

Ulla Andersson (V), ledamot i riksdagens finansutskott, är kritisk mot regeringens prioriteringar i de nya budgetfinansieringsförslagen, särskilt när det gäller det sänkta bidraget till studenter.

– Det märks tydligt att det politiska spelet går före den gemensamma välfärden för regeringen och den här gången är det studenterna som får betala priset för regeringens lånekarusell, säger hon i en kommentar via sin pressekreterare.