Rapporten ”Den sjuka vården 2.0” är en uppföljning på en första rapport som kom 2003. Även den gången var nationalekonomen Stefan Fölster en av författarna.

I den här uppföljningen pekar de på att det skett förbättringar, men skriver också att antalet patientbesök per läkare i Sverige fortsatt att minska.

1975 fanns drygt 8.500 läkare i Sverige som sammanlagt tog över 17,2 miljoner patientbesök om året.

Nästan 40 år senare, 2012, fanns över 32.500 läkare i landet – nästan en fyrdubbling – och antalet patientbesök hade stigit till drygt 28 miljoner på ett år. Men i snitt per läkare betydde det mer än en halvering, från nio patientbesök om dagen till 3,8.

”Gammalmodiga organisationer”

– Vi går igenom väldigt mycket statistik om svensk sjukvård, och det visar sig att Sverige har ovanligt många läkare som träffar ovanligt få patienter jämfört med andra länder, säger Stefan Fölster som är chef på den marknadsliberala tankesmedjan Reforminstitutet.

– Orsaken är att Sverige har ovanligt många läkare som arbetar på sjukhus, som arbetar effektivt färre timmar än i många andra länder, och när de arbetar så går väldigt mycket tid till annat än att träffa patienter. Och allt detta bottnar i väldigt gammalmodiga och ineffektiva organisationer som har svårt att reformera sig, hävdar han.

Att läkare överlag skulle arbeta ”för lite” är knappast ett påstående som alla läkare godtar, med obekväm arbetstid och övertid, och allmänheten upplever snarare personalbrist och köer.

– I Sverige tillämpas jouravtal som är väldigt olika lokalt, säger Fölster. På vissa håll kan läkare som arbetar obekväm arbetstid få väldigt långa arbetstider, men det räcker med fyra jourhelger för att få ut fem veckors ledighet förutom semestern.

Men detta håller inte Sveriges Läkarförbund med om:

– Går man jour på kvällar och helger och nätter, då måste man vara ledig någonstans. Det där exemplet är inte riktigt verkligt, svarar Heidi Svensmyren, ordförande på Läkarförbundet.

Och allmänhetens upplevelse av brist och köer?

– Man ska ha klart för sig att kvaliteten i sjukvården har förbättrats mycket, men allmänheten som tror att det blir sämre har ändå en poäng: att den outnyttjade potentialen på grund av dålig organisation är enorm, och förmodligen ökande, säger Stefan Fölster.

Läkarförbundet: Kan bli effektivare

Och där håller Läkarförbundet med. Heidi Stensmyren är positiv till rapporten som helhet:

– Det är helt klart att sjukvården kan och bör bli mer effektiv, och det ska vi hjälpa till med. Vi har länge påtalat de här organisationsbristerna. Det behövs mer patientansvar och det behövs bättre professionellt ledarskap inom svensk sjukvård, säger hon.

Stefan Fölster anser också att det finns en viktig och undervärderad bild av svensk sjukvård som handlar om att det  ”verkar ske många feldiagnoser”.

– Många slussas runt och ingen tar ansvar. Det finns läkare som inte informerar sig över vad andra läkare behandlat eller tyckt om patienten. Där någonstans finns ett av de största problemen inom svensk sjukvård. Och det är bara en organisationsfråga, anser Fölster.

– Det är bra att de tar upp detta också, säger Stensmyren. Läkare i primärvården idag behöver bättre informationsmöjligheter. Det är svårt att finna uppgifter om en patient, det är svårt att överföra information till en kollega.

En av de politiskt ansvariga är Mats Eriksson (M), ordförande i sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Han tycker att han kan hålla med om ganska mycket av den kritik som finns i rapporten:

– Men vi jobbar ju också med många av de här sakerna ute i landstingen. IT-system som behöver bli bättre, bättre planering och struktur, se till att kompetens blir använd på rätt sätt. Och vi har ju goda medicinska resultat i Sverige, det måste ju vara det viktigaste ändå, säger han.

”Flippad sjukvård”

Han säger också att det är lite paradoxalt att själva vården är framåtriktad och initiativrik, medan ledning och styrning inte är ”lika förändringsbenägna”.

Men det landar väl i knäet hos er politiker?

– Ja, det är väl inget att hymla med, svarar Mats Eriksson.

Han skulle vilja att Sverige åstadkom det slags nationella samling kring vården som Danmark har, för att få nytta av tekniken på bättre sätt.

Författarna föreslår som en möjlig lösning ett interaktivt diagnossystem via internet:

– Vi kallar det ”flippad sjukvård”. Patienten kan sitta hemma och beskriva sina symptom, datorn överför detta till vårdcentralen om patienten går med på det, och när man sedan kommer till läkare så slipper man ta tid till att beskriva alla symptom igen, som man dessutom också redan har beskrivit för sjuksköterskan. Man kan istället prata mer om behandlingar eller möjliga fel i symptombeskrivningen.

– Det här blir en utmaning för landstingen, att driva på och att vara spindeln i nätet. Om man inte gör det kommer allt fler patienter att försöka använda sina datorer till att finna alternativ, istället för att ge information till läkaren. Då blir det istället mycket dubbelarbete och ökande kostnader, tror Stefan Fölster.