Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats och bland åttondeklassare har resultaten i matematik blivit sämre, visar två internationella kunskapsmätningar som presenteras i dag. I flera ämnen ligger svenska elever under snittet i EU.

– Det är nedslående. Jag hade hoppats på att det skulle ha börjat gå i rätt riktning, inte minst för de yngre barnen, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Förbättringarna i naturvetenskap är glädjande och kan båda gott för framtiden, särskilt med införandet av nationella prov från årskurs tre, menar Fjelkner. Men för att resultaten i läsning och matte ska peka uppåt måste staten ta ett tydligare ansvar, menar hon.

”Statlig angelägenhet”

– Det här gör att man måste ta i med hårdhandskarna och bestämma sig för att skolan är en statlig angelägenhet. Sedan måste staten dimensionernas så att eleverna får den undervisning de har rätt till, inte minst färdighetsfrågorna som är så viktiga för senare skolgång.

Undersökningen från TIMSS har också tittat på arbetsvillkoren i skolan. Lärarna fick bedöma sina arbetsvillkor bland annat utifrån frågor om skolbyggnadens fysiska standard, om det är trångt i klassrummen och om det finns tillräckligt med läromedel och förbrukningsmaterial. Av alla EU/OECD-länder är de svenska lärarna minst nöjda.

– Det är en larmsignal som ansvariga politiker måste ta på mycket stort allvar. Det handlar om att lärarna ser sig som en strykgrupp i kommunerna, säger Metta Fjelkner.

Rektorer har annan syn

Svenska rektorer har också svarat på frågor kring arbetsvillkor. Utifrån deras svar placerar sig Sverige närmare EU-snittet. Men det är inte särskilt förvånande, menar Fjelkner.

– Många gånger har de en annan bild än vad våra medlemmar har. De har ett uppdrag att vara lojala uppåt mot huvudmannen, kommunen.