Människorättsorganisationer är missnöjda med vad man tycker är överdriven sekretess om vilka krav staten faktiskt ställer för att ge exportstöd.

Under slutet av 2010 och under 2011 inleddes den så kallade arabiska våren – där flera regimer i Mellanöstern och Nordafrika föll eller tvingades till eftergifter.

Under samma tid ökade det statliga svenska exportstödet till regionen kraftigt. Statliga Exportkreditnämnden ger exportgarantier för svensk handel – och deras garantier ökade från 6 miljarder kronor 2010 till över 12 miljarder 2011.

Ingen förändring

Men en stor del av det stödet gick till handel med länder där arabvåren inte ändrade särskilt mycket.

Visserligen ökade exportstödet för handel till Egypten enormt, från 240 miljoner till över 2,5 miljarder kronor. Men ännu mer ökade exportstödet till Saudiarabien, från 860 miljoner till över 5 miljarder.

Exportstödet till Iran blev, trots en minskning sedan året innan, runt 2,5 miljarder kronor.

Människorättsorganisationer är kritiska och menar att Sverige framförallt stött handel med hårdföra diktaturer.

– Med ena handen försöker man skapa demokrati och mänskliga rättigheter med bistånd, med den andra handen skapar man affärer med de här länderna, ibland också med regimerna, där vi inte kan se om staten tar hänsyn till mänskliga rättigheter eller ej för det är sekretessbelagt. Det duger inte, säger Magnus Walan som är senior policyrådgivare på Diakonia.

Kombinerades med finanskrisen

På Exportkreditnämnden menar man att ökningen delvis berodde på enskilda affärer, men att kombinationen av global finanskris och arabvåren också gjorde att behovet av statliga krediter ökade.

– Efterfrågan på EKN:s garantier ökade eftersom finansmarknadens kapacitet sjönk, säger Karl-Oskar Olming, som är chef för CSR på Exportkreditnämnden.

– I de affärer som vi gått in i på senare år så har vi inte hittat några problem att ta hänsyn till. Och det är väldigt viktigt att komma ihåg att det är den enskilda affären, den enskilda köparen man tittar på. Hur det företaget hanterar miljö och mänskliga rättigheter, säger Karl-Oskar Olming.

Undantaget är telekombranschen, sedan förra året gör man där en bedömning av situationen i hela landet och inte i det enskilda företaget.

Hemligstämplade uppgifter

Men hur kraven ser ut, och vilka man gjort affärer med är oftast hemligstämplat. Den andra stora exportfinansiären är statliga bolaget Svensk Exportkredit AB. Trots upprepade frågor har de ännu inte redovisat för SVT hur mycket pengar som gått till att stödja handel med länder i Mellanöstern.

Människorättsorganisationerna kritiserar både dem och Exportkreditnämnden för att hemligstämpla hur mycket stöd man ger och vilka krav man ställer.

– Det är en statlig verksamhet och vi har absolut rätt att veta vilka krav man ställer, speciellt om det är ett land där vi vet att mänskliga rättigheter kränks grovt, säger Lise Bergh som är generalsekreterare på Amnesty i Sverige.

Hon menar att man fått ett bättre samarbete med Exportkreditnämnden på senare år men att många frågor kvarstår.

– Riksdagen har i sin politik för global utveckling ställt krav på att alla politikområden ska garantera att man respekterar mänskliga rättigheter. Inget område står utanför, och handel är särskilt viktig, säger hon.

Magnus Walan på Diakonia håller med.

– När det gäller bistånd ska man nagelfara varenda krona. Men när det handlar om garantier eller lån till affärer för mångmiljardbelopp så är det plötsligt affärssekretess, säger han.

Vänsterpartiet är kritiskt

Karl-Oskar Olming på Exportkreditnämnden menar att man är offentliga så långt det går.

– Men vi måste följa lagen och sekretessbelägga viss information som företag kan lida ekonomisk skada av, säger han.

I riksdagen är Vänsterpartiet mycket kritiskt och vill ändra hur exportstödet fungerar.

– Jag tycker det är förvånande att man använder miljardbelopp för att understödja affärer med några av vår tids värsta diktaturer. I synnerhet i en tid då människor går ut på gatorna för att kräva sina grundläggande mänskliga rättigheter, säger Hans Linde (V) utrikespolitisk talesman.

– Problemet idag är att systemet är för slutet, vi vet inte vilka kriterier som gäller.

SVT har sökt handelsminister Ewa Björling (M) utan framgång.