Det svenska systemet för elcertifikat, som ska gynna förnybar el, strider mot EU:s regler om fri rörlighet av varor och tjänster. Det säger EU:s generaladvokat i ett yttrande inför att frågan avgörs i EU-domstolen. Det betyder i så fall att alla nationella stödsystem till grön el är olagliga. Yttrandet slog ner som en bomb i elbranschen.

– Det här skapar stor osäkerhet och oro på marknaden. Det är vår första reaktion. Det kan minska intresset för att investera i förnybar energi, och att det kan bli svårt att nå målet i EU om 20 procent förnybart till år 2020, säger Camilla Rosenberg, chefsjurist på Energimyndigheten som är en av parterna i målet.

Andra länder kan få stöd

Ålands vindkraft som har vindkraftverk på Åland, som är anslutna till det svenska elnätet, nekades 2010 stöd i form av svenska elcertifikat. Enligt Energimyndigheten gällde systemet bara företag verksamma i Sverige. Men frågan överklagades till förvaltningsrätten i Linköping som förde frågan vidare till EU-domstolen. Om den kommer till samma slutsats måste europeiska stödsystem öppnas upp för alla länder.

– Ja, då skulle det svenska elcertifikatsystemet då vara öppet för Ålands vindkraft att ansluta sig till, säger Camilla Rosenberg.

Finska eller andra producenter av förnybar el skulle i så fall kunna söka svenska subventioner, och svenska elproducenter kan söka generösa stöd i till exempel Storbritannien eller Tyskland.

– Man kan fundera på om man kan ”shoppa runt”, och då kommer ju vissa system att vara populäre än andra, säger Camilla Rosenberg.

Kaos väntar?

Det svenska certifikatsystemet är visserligen lagligt, men den större frågan som nu ska avgöras gäller om förnybarhetsdirektivet krockar med principen om fri rörlighet. EU-domstolen väntas avgöra målet inom 3-6 månader. Om de nationella stödsystemen bedöms vara olagliga får länderna två år på sig att enas om gemensamma subventioner.

– Två år är väldigt kort tid, säger Camilla Rosenberg.

Generaladvokatens yttrande väcker många frågor om hur stödsystemen för grön el kommer att vara utformade. Det här handlar dessutom om den juridiska sidan av hur reglerna ska tolkas, men den viktigare frågan är kanske om politikerna kommer att acceptera att släppa in andra länders elproducenter i sina skatte- eller konsumentfinansierade stödsystem.

– Jag tror det blir svårt att harmonisera det, säger Camilla Rosenberg.