Frågan om nämndemän ska döma i svenska domstolar har debatterats flitigt i flera år och fick nytt bränsle efter gårdagens beslut att den gigantiska rättegången mot det så kallade Södertäljenätverket måste göras om sedan en av nämndemännen funnits vara jävig.
Anne Ramberg, generalsekreterare för advokatsamfundet, har tidigare försvarat nämndemannasystemet på tingsrättsnivå.
I dag går hon dock ut och kritiserar att Sverigedemokrater kan sitta som nämndemän.
-Det tycker jag inte om, men det är en naturlig följd av det system som vi har, säger Ramberg till SVT.
-Jag tycker att den politik som Sverigedemokraterna för strider mot mycket av de grundläggande principer som kännetecknar en rättsstat. Om de till exempel sitter med i migrationsdomstolarna skadar det tilltron till domstolarnas oberoende och domstolarna som sådana.
”Orättvist”
SVT har varit i kontakt med Sverigedemorkaterna. Ingen hade tid att ställa upp för en intervju, men ledningen anser att det vore orättsvist att utesluta ett parti och att det finns stora åsiksskillnader mellan partierna, där till exempel moderaterna traditionellt varit för hårdare straff.
Enligt justitieminister Beatrice Ask är det inte aktuellt att riva upp systemet med politiskt valda nämndemän.
-Det finns stort stöd för nämndemannainstitutet som helhet och det är väldigt sällan som det inträffar stora felaktigheter, säger Ask.
Fakta – nämndemän
En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera domare dömer i domstol. Nämndemännen finns inom tings- och hovrätt liksom i förvaltningsdomstolarna. Däremot är det bara domare som avgör i Högsta domstolen.
Nämndemännen är helt jämlika med de utbildade domarna alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta.
Nämndemännen till tingsrätterna utses av kommunfullmäktige och nämndemän till hovrätterna och förvaltningsrätterna utses av landstingsfullmäktige. Rekryteringen sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige.