Det finns nu ett arbete som har målet att sätta ut europeisk bison som den också kallas. Men i kölvattnet av vildsvinens härjningar kan frågan bli kontroversiell.
Några frilevande visenter finns inte i Sverige i dag. Men på godset Eriksberg vid Blekingekusten lever en flock på ett 40-tal djur nästan som i det fria. De är skygga och inte alltid lätta att komma nära.
Här arrangeras safariturer till fots i jakten på ett av våra mest okända och mest utrotningshotade djur. Jan Holmsten är en av deltagarna i en grupp som har tur att få se visenterna.
– En fantastisk upplevelse. Det är ju trots allt ett intressant djur som kanske borde få finnas fritt i Sverige.
Ursprunglig art
Visenten fanns i Sverige så långt norrut som Vätterns nordspets för några tusen år sen. Det avslöjar arkeologiska fynd. Den omtalas i skriftliga källor från 1100-talet, men om dessa är sanningsenliga är oklart. Så exakt när visenten försvann är ingen som vet.
Nu finns tankar på att återinföra visenter i det vilda i Sverige. Tommy Svensson är koordinator för EBCC, Europeean Bison Conservation Centre och är en av landets vassaste experter. Han vill förstås se dem ströva fritt i den svenska naturen igen.
– Det är ju min dröm. Jag har ju jobbat i hela mitt liv med att återplantera visenter i Europa och vill ju det i Sverige också. Men jag måste ju vara ödmjuk och säga att vi har en liten resa att göra innan det kan bli verklighet.
Kan ge tillstånd
Visenten klarar sig bra i södra Sverige, även på vintern, och skulle i så fall kunna släppas i stora sammanhängande löv- och blandskogar. Det kan vara i Blekinge, Skåne, Småland eller Östergötland till exempel.
Naturvårdsverket, som tidigare sagt nej, öppnar nu för att utreda frågan om det kommer en ansökan om att släppa ut visenter.
– Vi stänger inte dörren, det gör vi definitivt inte, säger Pär Risberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Allt fler frilevande i Europa
Efter första världskriget sköts de sista frilevande visenterna i Europa. I djurparker fanns då 56 exemplar kvar som härstammade från 12 djur, varav två från Skansen.
Med hjälp av djur från parker som Avesta och Eriksberg har stammen sakta byggts upp till drygt 4.600 djur, varav ca 3.000 som lever fritt.
I Polen finns flest vilda visenter, bland annat i det världsberömda reservatet Bialowieza i östra Polen där det finns närmare 500 stycken. Även i Ukraina, Vitryssland, Ryssland och Litauen finns vilda flockar. I bergskedjan Karpaterna i sydöstra Europa är målet på sikt att ha 5.000 frilevande visenter.
Lite överraskande finns det nu också en flock på den danska ön Bornholm som snart ska släppas ut för att hjälpa till med naturvården. Sedan i våras finns det till och med i Tyskland en flock i det fria i ett bergigt område bara några mil öster om Köln.
Betet gynnar andra arter
Men varför ska man släppa ut dom då? Förespråkarna pekar på flera skäl:
Det handlar om att hjälpa till att rädda en utrotningshotad art. Även om den finns i Europa kan en stam i Sverige vara värdefull om sjukdomar sprider sig i de andra länderna.
Internationella konventioner som Sverige skrivit på säger att länderna ska återinföra djur som försvunnit.
Jakt och turism kan gynnas
Visenter kan öka artrikedomen av många djur och växter. Vilda visenter kan tillsammans med hjortdjur återskapa en förlorad skogsmiljö i södra Sverige. Det blir en öppen betad skog där undanträngda växter djur och insekter kan trivas.
– Om man kan hitta några vettiga platser så kan jag tänka mig ett antal lokala populationer med visenter som vårdare av den här känsliga miljön, säger Tommy Svensson.
Stora djur som inte backar
Vildsvinen, som också planterats ut, har exploderat i antal och ogillas därför av många. Men visenten kommer inte att sprida sig på samma sätt.
De förökar sig långsamt och är lättare att jaga. Men liksom vildsvinen kan de gå ut i åkrar och äta och trampa ner. Dessutom kan de förstöra för skogsbruket, och de kan inte minst vara en trafikfara.
Så att släppa ut visenter är kontroversiellt. Dessutom kan många uppleva det som skrämmande att möta en vild visent.
– Då hade jag vänt mig om och sprungit. Jag hade inte stannat kvar, säger Ulrika Ahlqvist, en av deltagarna på fotasafarin medan hon betraktar en flock på avstånd.
Men visenterna är skygga och hinner ofta springa undan innan man kommer nära. Många turister som försöker se visenterna i polska Bialowieza misslyckas. Trots att en tjur kan väga närmare ett ton bedöms de inte utgöra nån fara för människor.
– Det är ingen större skillnad på hur vi hanterar en älg eller hur vi gör i en kohage. Man får ju ha respekt för dem, men de springer om man skulle stöta på dem. Man hade sett en svans försvinna bort, säger Tommy Svensson.
Flera år kvar
Ännu finns ingen konkret plan för var och hur dom ska släppas eller hur många det kan handla om. Men en sådan plan kan finnas på plats inom fem år tror Tommy Svensson.
– Man måste skydda skogen och åkermarken, och vi får inte ha dem i trafiken. Men om man gör det på ett klokt sätt så tror jag att vi skulle ha jätteglädje av att ha vilda visenter på ett antal platser i Sverige.