Det som USA:s president tittat på och kopplat ihop med islamistisk terrorism var Fox-programledaren Tucker Carsons intervju med Ami Horowitz, en filmare som gjort en rad reportage om asylpolitik, migration och integration i Sverige.
Tesen som filmaren och programledaren tillsammans förde fram var att en våg av våldtäkter, vapen och brottslighet sveper fram över Sverige, och att de skyliga till laglösheten är asylsökande och flyktingar. Under intervjun framfördes en rad svepande påståenden blandat med lite statistik. Dessutom en intervju som Horowitz gjort med två svenska poliser, som i Dagens Nyheter kallar filmaren ”en galning” och säger att deras svar helt ryckts ur sitt sammanhang.
SVT Nyheter har kollat upp en del av påståendena som förs fram under den drygt sex minuter långa intervjun:
1: Det har skett en absolut ökning av vapenvåld sedan Sverige ”införde öppna gränser”.
Enligt brottsförebyggande rådet Brå:s studie så har det dödliga våldet i Sverige minskat totalt sett ända sedan 1990. Däremot så har det dödliga våldet med skjutvapen ökat. Inte minst har användningen av illegala skjutvapen i kriminella kretsar ökat kontinuerligt, framför allt i Skåne och Västra Götaland.
Generellt så sker de dödliga skjutningarna i socialt utsatta storstadsområden och både offer och gärningsmän är i de flesta fall – inte alltid – yngre arbetslösa män som ofta är tidigare straffade.
På 1990-talet sköts i snitt fyra personer om året till döds i kriminella uppgörelser. Åren 2010-2014 hade antalet ökat till 14 döda om året för att 2015 stiga till preliminärt 28 ihjälskjutna. Även 2016 blev blodigt, men statistiken är inte klar.
Enligt BRÅ är det inte mycket som talar för att det ökade vapenvåldet har någon som helst koppling till ökningen av antalet migranter och asylsökande till Sverige på senare år.
En annan oklarhet är vid vilken tidpunkt som Horowitz och Carson anser att Sverige ”införde öppna gränser”. Är det EU-inträdet 1995 eller migrationsöverenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet 2011 man syftar på? Eller de senaste tre åren när flera miljoner människor ungefär samtidigt försökte ta sig från krigets Syrien till tryggheten i Europa?
Vilket årtal Fox-intervjun syftar på framgår inte, och därmed är det omöjligt att bedöma om det ökade vapenvåldet bland kriminella har någon koppling till ökningen av antalet asylsökande.
– Men om man vill hitta argument för att stoppa flyktingarna så kan man förstås läsa statistiken så och slänga ur sig det i en politisk debatt. Men det finns ingen grund för påståendet, säger BRÅ:s utredare Jonas Öberg.
2: Flyktingar ligger bakom den ökade brottsligheten, men det mörkas av myndigheterna.
Det finns ingen statistik som kan belägga något av dessa påståenden. Brottsförebyggande rådet gör inga regelbundna kartläggningar av etnicitet eller bakgrund hos de som döms för brott. En studie från 2005 visade att människor med utländsk bakgrund i större utsträckning är registrerade för brott än inrikes födda. Denna skillnad försvinner delvis, men inte helt, om man rensar för faktorer som inkomst och utbildningsnivå.
Enligt Dagens Nyheter införde dock polisen hösten 2015 en särskild kod i sina register för att notera vilka ärenden som kan kopplas till nyanlända som väntar på besked om uppehållstillstånd eller kommunplacering. Slutsatsen blev att fram till och med januari 2016 kunde bara ett fåtal brott som begås i Sverige kopplas till nyanlända.
I Fox-intervjun säger Ami Horowitz att kriminalstatistiken visserligen inte är dold för svenska folket, men att myndigheterna försöker skyla över problemen som omger vissa typer av brott.
Som exempel nämner han ”det stora antalet våldtäkter på musikfestivaler” som enligt filmaren har begåtts av asylsökande. Med ”regeringen mörkar” verkar Horowitz syfta på att polisen inte berättar om förövarnas etnicitet. Detta är dock inte så konstigt, eftersom polisen endast i undantagsfall anger etnicitet i sina skrivelser och rapporter, vilket bland annat framgår av detta protokoll från myndighetens etiska råd.
3: ”Fler än 160.000 asylsökande kom till Sverige förra året, bara 500 av dem har fått jobb”.
Om Carson och Horowitz med ”förra året” syftar på 2016 har de fel, då sökte 29.000 människor asyl enligt Migrationsverkets siffror. Om de däremot syftar på 2015 har de rätt. Då uppgick antalet asylsökande till 162.837 personer. Att få av dessa har jobb är också korrekt.
Huvudregeln är att det krävs uppehållstillstånd för att få arbeta. Men nyanlända med giltig id-handling kan söka undantag så att de får arbeta under tiden de väntar på besked om uppehållstillstånd. Den som inte har undatag får inte arbeta.
SVT kunde visa att bara en bråkdel av de nyanlända hade kunnat söka tillstånd, och av dessa hade bara 494 personer fått arbete i maj 2016. Orsaken var enligt myndigheten att det kom så många människor att de inte hann med annat än att registrera dem och hitta tak över huvudet.
4: ”Det finns no-go-zoner i utsatta områden dit polisen inte åker in eftersom det är för farligt. Och det här är den svenska polismyndighetens officiella policy.”
Det är sant att polisen pekat ut 15 ”särskilt utsatta” områden där man har svårt att fullfölja sitt uppdrag. Att polisen inte opererar i dessa områden är dock inte sant.
2016 släppte polisen en rapport som listar 53 utsatta områden och av dessa ansågs 15 vara ”särskilt utsatta”. Termen ”no go-zoner” används dock inte i rapporten. Tvärtom är polisen i rapporten tydlig med att lösningen på problemen i dessa områden är en ”kontinuerlig polisiär närvaro och uthålliga riktade insatser”.
I rapporten definierades ett särskilt utsatt område som präglat av bland annat svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag, parallella samhällsstrukturer och våldsbejakande religiös extremism. Rapporten varnar också för att flyktingströmmarna kan bidra till att förvärra situationen i dessa områden, om nyanlända flyktingar placeras i områden som redan har socioekonomiska problem och utanförskap.
5: ”Sverige hade sitt första islamistiska terrordåd för inte allt för länge sen”.
Oklart vad Horowitz och Carson syftar på. Det hittills enda kända islamistiska terrordådet i Sverige är när en självmordsbombare sprängde sig själv till döds på Bryggargatan i Stockholm i december 2010. Visserligen ”inte allt för länge sedan” men samtidigt flera år innan kriget i Syrien gjorde att migrantströmmarna tog riktig fart.
Gärningsmannen, som enligt Uppdrag granskning kan ha haft kopplingar till Al Qaida, var abslout ingen nyanländ migrant. Han kom till Sverige från Irak redan som barn, blev medborgare 1992 när han var tio år gammal och gick ut både grund- och gymnasieskolan i Sverige.
Ett annat dåd, som de möjligen kan ha syftat på, är brandattentatet mot en moskélokal i Malmö i oktober 2016 som IS senare tog på sig skulden för. Händelsen har redan tidigare nämnts av Donald Trump som ett exempel på jihadistiska terrordåd som medierna låter bli att rapportera om.
Ingen skadades vid händelsen, och polisen har hittills sagt att man tvivlar på att kopplingarna till Islamiska statens terror är korrekta. SVT nyheter har varit i kontakt med Säkerhetspolisen som säger att den person som sitter häktad är misstänkt för mordbrand, inte terrorbrott. Detta bekräftas även av åklagaren.