Den som läser SFI bör, enligt förslaget, själv kunna välja var i landet och hos vilken utbildningsanordnare den ska läsa. Kostnaderna för utbildningen ska SFI-elevens hemkommun stå för genom att en så kallad SFI-peng införs.
SFI-verksamheten omfattar i dag omkring 100 000 elever som undervisas av cirka 3 000 lärare. Utredaren Christer Hallerby bedömer att kommunerna lägger 1,5 till 2 miljarder kronor på SFI i dag.
Utredningsförslaget innebär att ett nationellt valfrihetssystem införs, vilket gör att privata utbildningsanordnare som godkänts av Skolinspektionen har rätt att etablera sig och få ersättning av kommunen, en SFI-peng, för de elever man undervisar. Systemet kan jämföras med valfrihetssystemet och skolpengen i grund- och gymnasieskolan.
TT: Finns det inte en risk för att skattepengar försvinner till vinster?
-SFI-pengen är till för att finansiera studierna hos de privata utbildningsanordnarna. Den här debatten hänger ju väldigt ihop med skolpengsdebatten. Jag tror att generellt sett måste Skolinspektionen utveckla bättre verktyg och metoder för uppföljning och kontroll. Tillsynen måste förbättras och det är en sak som gör att man inte ska kunna ta ut oskäliga vinster, säger Hallerby.
Utredaren: Bästa systemet
Enligt Hallerby så går i dag nästan en tredjedel av SFI-eleverna hos privata anordnare. De är vanligast i storstadsområdena, där också de flesta SFI-elever finns.
Förslaget om en SFI-peng innebär att utbildningsanordnaren får betalt av kommunen först när eleven gått klart en delkurs.
TT: Är det inte risk för betygsinflation?
-Nej, det tror jag inte. Betygen på SFI har ingen större betydelse på arbetsmarknaden och vi har centrala prov som gör att Skolinspektionen har möjlighet att kontrollera betyg och godkända i förhållande till vad de har på de centrala proven, säger Hallerby.
Regeringens direktiv till utredaren har varit att ta fram ett förslag på SFI-pengsystem och redovisa fördelar och nackdelar.
TT: Men det kan finnas andra system som skulle ge bättre kvalitet i SFI-utbildningen?
-Det tror jag inte, säger Hallerby.
Beslut dröjer
Biträdande utbildningsminister Maria Arnholm (FP) uppger att regeringen inte har bestämt sig för om den ska gå fram med ett förslag på SFI-peng. Först ska utredningen ut på remiss.
-Det här är en av de mer komplexa och stora utredningar som jag har sett. Nu ska vi lyssna på vad alla säger.
Enligt Arnholm behövs dock någon typ av förslag för att lösa problemen i SFI-undervisningen. Ett problem är att kommunerna organiserar SFI på många olika sätt.
-Vi har inte bestämt att vi ska gå fram med ett förslag på en SFI-peng, men vi måste på något sätt titta på vad vi kan göra för att få en mer enhetlig bild, säger hon.
TT: Avskräcker inte erfarenheterna från skolpengen?
-Jag vill läsa utredningen och ta del av Hallerbys synpunkter, men också vad remissinstanser säger. Det här är en jätteviktig fråga för Sveriges framtid.
TT: Är det inte läge att vänta med ett förslag med tanke på debatten som pågår om friskolor?
-Det som är läge är att skicka den (utredningen) på remiss och höra vad de säger. Det här får inte förhastas, absolut inte. Men det kan inte heller dras i långbänk.
Enligt Arnholm är det för tidigt att säga om regeringen kan lägga fram ett förslag före valet nästa höst.
S kritiskt
Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan kräver att regeringen ”kastar utredningens förslag i papperskorgen”.
-Annars kommer det att bli politisk strid om det, säger han.
Baylan påpekar att förslaget skulle innebära samma valfrihetssystem som för skolan.
-Har man inte lärt sig något? Det blir samma moras som i grund- och gymnasieskolan, säger Baylan.
Han tycker att det är fel att människor som knappt kan prata svenska ska få ta ansvaret för sin SFI-
utbildning och varnar för att det kommer att locka lycksökare till SFI-anordnarna.
TT