-Med digitala prov underlättas genomförandet och mycket kan automaträttas. Lärarna behöver inte heller rapportera in resultaten, vilket många tycker är stressande, förklarar utredarenTommy Lagergren.

Fel val

För att ytterligare minska stress och tidsåtgång så bantas antalet nationella prov. Det innebär bland annat att de slopas i årskurs 3, vilket genast väckte kritik.

-Lågstadiet är skolväsendets viktigaste del. Att eleverna lär sig baskunskaperna där är helt avgörande. Av alla nationella prov tycker jag att de i trean är de viktigaste, säger Liberalernas partiledare och tidigare utbildningsminister Jan Björklund.

Björklund tillstår att många lärare fått lägga mycket tid på proven.

-Men det gäller inte i trean, där det bara ges två prov – i svenska och matte. Det är i årskurs sex det blivit för många prov, och alliansen och de rödgröna gjorde därför upp om att minska antalet prov i sexan.

Slumpas ut

I syfte att öka likvärdigheten föreslår utredningen att de nya, digitala nationella proven ska bedömas externt.

-Jag ser framför mig att rättningen görs av lärare i skolväsendet. Det skulle kunna innebära att prov slumpas ut, så att lärarna rättar åt varandra, säger Tommy Lagergren.

Den delen av förslaget kritiseras av Lärarnas riksförbund, som hellre vill se en central rättningsinstans. ”Extern bedömning för oss är inte att proven bedöms av en annan lärare på en annan skola”, säger LR-ordförande Bo Jansson i ett pressmeddelande. LR, liksom Sveriges elevkårer, hade också hoppats på en snabbare digitalisering.