Gymnasieutbildning är i dag en förutsättning för att unga ska klara sig på arbetsmarknaden, skriver Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och partiets utbildningspolitiske talesman Ibrahim Baylan på Dagens Nyheters debattsida.

”Den här reformen kommer att kräva resurser. Men kostnaderna för att låta unga hamna utanför arbetslivet är betydligt högre”, skriver Löfven och Baylan.

Social bomb

Enligt Löfven är ungdomsarbetslösheten en social bomb.

-Utan gymnasieutbildning kommer du bara längre och längre från arbetsmarknaden, sade han på en pressträff.

Socialdemokraternas utvidgade skolplikt gäller tills 18 år och alltså inte hela gymnasieutbildningen. Men enligt Löfven är det mindre risk att eleverna hoppar av det sista året.

Ansvaret för att skoltrötta elever verkligen går klart utbildningen måste ligga på kommunerna och skolorna, anser han.

Håller inte att curla

-Barn som får förväntningar på sig och rätt stöd kommer mycket längre än barn som inte har några förväntningar på sig. Det håller inte att curla ungdomar rakt in i arbetslöshet, sade Löfven.

Exakt hur skolplikten ska fungera på gymnasiet, med snart myndiga elever, har partiet inte funderat klart kring.

-I stort sett ska det fungera som för skolplikten i dag, men detaljerna måste vi fortsätta att utveckla. Men skolplikten är en viktig signal, säger Löfven.

Signalen om att gymnasieutbildning är ett krav ska främst gå till utbildningssystemet och eleverna. För föräldrarna kan det bli en hjälp, tror Ibrahim Baylan.

-Det kan ge råg i ryggen till föräldrar som har svårt att övertyga sina barn om att gå gymnasiet, säger Baylan. Han bedömer att förslaget skulle kosta omkring 1 miljard kronor att genomföra.

Nästan alla börjar

Så gott som alla tonåringar börjar på gymnasieskolan. Men drygt två av tio får aldrig ett slutbetyg. Och ungefär en av tio kommer inte ens till det tredje och avslutande gymnasieåret. I en årskull på 100 000 elever motsvarar det alltså 10 000 elever.

-Bekymret är i första hand de som bara kommer till årskurs ett eller två. Har man väl gått det tredje studieåret är man i alla fall anställningsbar, säger Skolverkets Sven Sundin, som analyserat ofullständiga gymnasiestudier.

I en rapport från 2008 konstaterar Skolverket att elevernas socioekonomiska bakgrund har stort genomslag. Elever med lågutbildade föräldrar och invandrarbakgrund löper större risk att inte fullfölja gymnasieskolan.

TT