Så vill regeringen korta kötider i cancervården

Uppdaterad
Publicerad

Cancersjukas väntan på vård ska kortas, efter dansk förebild. Närmare en halv miljard i stimulanspengar från regeringen ska göra vården mer jämlik oavsett var patienten bor.

-Det är en väldigt viktig överenskommelse, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) på en presskonferens om uppgörelsen med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

-Vi hoppas se resultat redan i höst, säger SKL:s ordförande Anders Knape (M).

2015 sätts 444,5 miljoner kronor av. Det är fem cancerdiagnoser som omfattas av överenskommelsen, som följer en dansk modell med så kallade standardiserade vårdförlopp.

De fem svarar för en fjärdedel, eller 15 000 i antal räknat, av de 60 000 cancerbesked som ges varje år. Målen som sätts är att kraftigt minska väntetiderna, för prostatacancer upp till två tredjedelar.

-Det är en utmaning, säger Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare på SKL, men tillägger att ambitionerna är högt ställda även för de fyra övriga diagnoserna.

Hård kritik mot skillnader

Prostatacancer är en av de diagnoser som har längst väntetider i dag, enligt de mätningar som Socialstyrelsen och SKL gjort. Socialstyrelsen har varit hård i sin kritik över skillnaderna i väntan beroende på vilket landsting patienten tillhör.

Förutom prostatacancer omfattar överenskommelsen blodcancer, huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer samt cancer i urinblåsa och urinvägar.

Sjukvårdsministern säger att ambitionerna, vad gäller de mål för kortade väntetider som sätts, är ambitiösa.

-Det viktigt att tiden från misstanke om cancer till det att man inleder behandling blir så kort som möjligt. Det är viktigt för den enskilde, de anhöriga och för vården att vi kan höja kvaliteten, säger Wikström.

Han betonar att målen inte är kortare väntetider till vilket pris som helst. Kvaliteten får inte bli lidande.

Wikström presenterade redan i höstas planerna på överenskommelsen. Den förra regeringens planer överensstämde med de planer som regeringen där Wikström är en del hade. Allianspartierna var först med förslaget om två miljarder till cancervården över fyra år, som nu ska bli verklighet.

Andra cancerformer får inte bli lidande

Enligt Gunilla Gunnarsson kommer SKL noga att hålla ögonen på att överenskommelsen inte går ut över vården för andra cancerformer, eller att pengarna som landstingen kan få för att delta i satsningen inte försvinner till annat.

Ett skäl till att fem aktuella diagnoserna valts är att de finns relativt nystartade nationella vårdprogram för dem. Men också att kort väntetid är extra viktig när det gäller till exempel blodcancer.

Mats Lindblad är överläkare och kirurg på Gasterocentrum vid Universitetssjukhuset i Huddinge. Han tror att ödet här kan leda till kortade väntetider när det gäller cancer i mage och matstrupe.

-Jag tror att kortare väntetider inte spelar så stor roll för överlevnaden, men patientens lidande blir mindre, säger Lindblad om sitt område.

Även om han och hans kollegor i vården har viss kunskap om var flaskhalsarna som förlänger väntan finns, behövs det övergripande beslut i stil med överenskommelsen för att mer ska hända, anser han.

Fakta: Lång väntan

  •  I dag varierar väntetiderna inom cancervården avsevärt för samma diagnos mellan olika landsting och sjukhus.  
  •  Den som insjuknar tvingas i snitt vänta över en månad från remiss till specialist, och för några typer av cancer är väntetiden nära två månader.  
  •  För prostatacancer varierade väntetiden 2013 mellan 117 dagar i Halland till 271 i Dalarna.  
  •  En fjärdedel av patienterna med prostatacancer fick vänta åtta månader eller mer på behandling.  
  •  För huvud- och halscancer tog det i Uppsala 35 dagar till behandling, mot 82 i Värmland.  
  • För cancer i urinblåsa och urinvägar varierade väntetiden mellan 29 och 70 dagar till operation.  
  •  För blodcancer, matstrupe- och magsäckscancer saknas statistik om väntetider.

Källa: Socialstyrelsen (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.