Men försvarsminister Peter Hultqvist (S) hann inte mer än att ta emot utredningen från ambassadör Tomas Bertelman förrän han avvisade förslaget.
-Vi kommer inte att ta initiativ till någon Natoutredning, sade Hultqvist till TT.
Det var den förra regeringen som tillsatte utredningen med uppdraget att se över Sveriges försvarspolitiska samarbete i Norden, EU och med Nato. Dessa olika samarbeten har gett goda resultat, enligt utredaren. Men effekterna är i de större sammanhangen marginella i den meningen att de inte ändrar ”det grundläggande problemet i form av gapet mellan Försvarsmaktens uppgifter och dess förmåga”.
Ökad risk
Sverige har under 20 år utvecklat ett nära samarbete med Nato inom ramen för Partnerskap för fred. Samarbetet har, enligt utredaren, inneburit att Sverige har utvecklat en samverkansförmåga med Nato som är lika hög som många av medlemmarnas.
Detta kan skapa problem, enligt Bertelman. Det har blivit allt svårare att utifrån skilja Sveriges agerande från Natoländernas. Han konstaterar att ”vår förväntan att i händelse av en konflikt bli uppfattad på ett annat sätt än Natos medlemsstater, det vill säga möjligheten att reducera risken att bli indragen i en konflikt, framstår som alltmer löst grundad”.
Kollektivt skydd
Tvärtom ökar risken för svensk del, ”eftersom vi inte har någon del av det kollektiva, solidariska skyddet”, konstaterar utredaren.
Peter Hultqvist vill inte kommentera detta. Först ska rapporten analyseras, säger han. Men Sverige ska fortsätta sitt samarbete med Nato, framhåller han. Novusmätningen som för första gången visar att fler, 37 procent, är för än emot, 36 procent, ett Natomedlemskap ändrar inget, anser han.
-Säkerhetspolitiken och samarbete med andra länder ska bygga på stabilitet och långsiktighet och inte några tvära kast. Vi är inte beredda att vidta några åtgärder utifrån opinionsmätningar, säger Peter Hultqvist.
I en mätning i maj var bara 28 procent för ett medlemskap medan 56 procent var emot.
Fakta: Utredningens slutsatser
* Ingen del av Sveriges internationella försvarssamarbete ger sådana effektivitetsvinster eller förmågehöjande effekter att det på något avgörande sätt påverkar svensk försvarsekonomi eller svensk försvarsförmåga.
* Sveriges förväntan att i händelse av konflikt bli uppfattad på annat sätt än Natos medlemsstater, det vill säga möjligheten att reducera risken att bli indragen i en konflikt, framstår som alltmer löst grundad.
* I ställer ökar risken för svensk del, eftersom vi inte har någon del av det kollektiva, solidariska skyddet.
* Fördelar och nackdelar med ett medlemskap i Nato bör utredas, helst i samarbete med Finland.
Källa: Rapport från Utredningen om Sveriges internationella försvarspolitiska samarbete Fö 2013:B (TT)