Landets gymnasieskolor, kanske framför allt i storstäderna, slåss om eleverna vid öppet hus och gymnasiemässor, och ibland kan det vara svårt att se bortom lockbeten som nya datorer, häftiga specialämnen och svulstiga reklamfilmer.
Vi tog hjälp av bland annat Lärarnas riksförbund för att skapa en checklista med frågor som du kan ställa om du vill borra dig ner under ytan:
1. Hur många elever är det i klasserna?
Små klasser behöver inte automatiskt betyda bättre undervisning, tvärtom kan många elever ge en bra gruppdynamik. Men när det blir över 25 elever i klassen märks skillnaden för varje elev, och situationen blir jobbigare för alla. Finns det möjlighet till stöd om det behövs?
2. Hur många av skolans lärare är utbildade och behöriga i de ämnen de undervisar i?
Lärarnas behörighet är inte alltid god, framför allt inte när det gäller bristämnen som till exempel kemi och fysik. Men att ha en lärare som kan sitt ämne bör vara en rättighet för alla elever och det är viktigt att man som förälder och blivande elev ställer krav på skolorna.
3. Hur många timmar lärarledd undervisning får eleverna i en 100-poängskurs?
Förr i tiden gällde att det hölls 100 lektioner under en kurs på 100 poäng. Men för ett par år sedan togs regleringen bort och nu minskar siffran hela tiden. Ju färre undervisningstimmar desto mer disciplinerad behöver eleven vara och själv lägga upp sitt arbete.
4. Har skolan kollektivavtal som ger bra arbetsvillkor för personalen?
5. Finns studie- och yrkesvägledare på skolan? Finns skolsköterska, kurator och annan personal som arbetar med elevhälsa?
Om lärare får göra allt, även plåstra om elever och agera vaktmästare, hinner de inte med eleverna lika mycket.
6. Har skolan tillgång till lämpliga lokaler för idrottsundervisningen?
7. Finns matsal och fri skollunch? Om inte – räcker lunchkupongen till dagens rätt i närliggande restauranger?
Matkuponger innebär ofta att lunchraster blir längre, vilket kan innebära längre skoldagar. Dessutom krävs att eleven kan ta ansvar och inte äter skräpmat varje lunch.
8. Hur är det med personalomsättningen?
Om lärarna verkar komma och gå kan det vara ett tecken på att någonting inte står rätt till.
9. Hur ser skolans ekonomi ut?
Frågan om friskolornas ekonomi har uppmärksammats sedan JB Education gick i konkurs för två år sedan och lämnade många elever utan skola. Det kan vara svårt att få insyn i friskolornas ekonomi, det visar inte minst en granskning som Sydsvenskan gjorde förra året, där många skolor vägrade att lämna ifrån sig budgeten.
Får man ändå tag på skolans budget kan man där se hur stor del av skolpengen som används till exempelvis läromedel, lokaler och personal och hur mycket eventuell vinst som tas ut.
Genom att ställa frågor om skolans andra satsningar och till exempel lärartäthet kan man ändå få en känsla för om skolan verkar vilja tjäna stora pengar på verksamheten eller riskerar att gå omkull.
En minimiundersökning som de flesta kan göra är att ta reda på vilken skolkoncern skolan hör till och söka på nätet för att se om skolans ekonomi har uppmärksammats i medierna.
10. Har skolan meddelarfrihet?
Kommunala gymnasieskolor – ja. Vissa, men inte alla friskolekoncerner har det. I en friskola utan meddelarfrihet förutsätts de anställda vara lojala med företaget och får inte gå ut med ev. missförhållanden.
Blev du stressad av alla frågor? Ta det lugnt! Det går att ångra sig längs vägen – och det viktiga är att du verkligen går klart gymnasiet.