Militanta grupper från Tjetjenien och andra oroliga områden i bergsområdet Kaukasus (i Ryssland) har länge angripit Moskva med bomber och gisslantagande. Men om de misstänkta bröderna ligger bakom bomberna i Boston är det första gången tjetjener genomför en attack i väst.
Vladimir Putin har på många sätt kritiserats för både Rysslands brutala uppträdande i Tjetjenien och hans förakt för mänskliga rättigheter i hela Ryssland.
Han har flera gånger hänvisat till terrorfaran och menat att västvärlden inte inser faran som utgår från bland annat Tjetjenien. Nu kan han triumfera över att han har fått rätt.
– Det har kommit en del reaktioner som varit rätt bitska både från det ryska utrikesdepartementet och Vladimir Putin. Det handlar om att man säger att det varit upp till 6.000 tjetjener som krigat i Syrien och man säger till USA att man borde lära sig en läxa att man inte borde stötta så kallade goda terrorister, rebellerna i Syrien, säger SVT:s Rysslandskorrespondent Elin Jönsson och fortsätter:
– Tjetjenerna är en stigmatiserad grupp här i Ryssland. Ryssarna har varit utsatta för en del terrordåd så det är klart att det tjetjenska spåret i Boston väcker starka reaktioner här.
Lierade med al-Qaida
Ryssland har hela tiden sagt att de kaukasiska grupperna har varit lierade med al-Qaida och att Rysslands insatser för att bekämpa dem accepteras av omvärlden som en del av kampen mot den globala terrorismen.
Konflikten i Tjetjenien började 1994 som ett krig där tjetjener vill ha politisk oavhängighet från Ryssland, men utvecklade sig sedan till ett islamistiskt uppror, vars anhängare ville skapa en oberoende islamistisk stat i Kaukasus.
Ryska trupper drog sig tillbaka från Tjetjenien 1996 efter det första tjetjenska kriget. landet kan då beskrivas som i princip oberoende – och oerhört laglöst. Men ryssarna återvände tre år senare efter en rad omfattande sprängning av flerfamiljshus i Moskva och på andra platser.
Putin fick makten
Tjetjenska terrorister fick skulden och dessa terrordåd ledde till att Vladimir Putin utsågs till premiärminister och sedan valdes till president..
Det kan kanske sägas att läget i Tjetjenien har stabiliserats under den Moskva-styrde starke mannen Ramzan Kadyrov, en tidigare gerillasoldat vars styrkor anklagats för omfattande övergrepp.
Det islamistiska upproret har spritt sig till kringliggande provinser, främst till Dagestan som ligger inklämt mellan Kaspiska havet och Tjetjenien. Dagestan vid den tjetjenska gränsen är idag upprorets verkliga centrum med dagliga attacker mot polis och myndigheter som är lojala mot Moskva.
Lång rad attacker
Militanta grupper från Tjetjenien och närliggande provinser har starta en lång rad av terrorattacker mot Ryssland. Till exempel gisslandramat 2002 på en teater i Moskva, i vilken 129 ur gisslan dog, främst på grund av för hög koncentration av den gas som ryska säkerhetsstyrkor skickade in i lokalen för att förlama gisslantagarna.
År 2004 tog man gisslan i en skola i Beslan. Då dog 330 människor. Dessutom har man gjort sig skyldig till åtskilliga sprängningar i Moskva och andra städer.