Juryn består av nio lekmän som avgör om ett brott begåtts. Sex röster krävs för fällande dom. Frågor om ansvar, påföljd och skadestånd avgörs däremot av domstolen. Friar juryn är domstolen bunden till det beslutet. Fäller juryn kan domstolen ändå välja att fria den tilltalade.
Den som anser sig utsatt för ärekränkning i medierna kan väcka enskilt åtal, men måste då stå för all bevisning och riskerar också att få betala rättegångskostnaderna.
Justitiekanslern (JK), som är ensam åklagare vid tryckfrihetsbrott, kan också väcka allmänt åtal. Skadestånden som utdömts i svenska förtalsmål är låga jämfört med de flesta andra länder. Normalt ligger skadestånden under 100 000 kronor.
Fakta: Kända förtalsmål
• Tidningen Z:s ansvarige utgivare dömdes 1990 till dagsböter och fick betala 75.000 kr i skadestånd till Björn Borg sedan tidningen påstått att tennislegenden missbrukade kokain.
• Expressens ansvarige utgivare friades 1991 för artiklar där det uppgavs att lagen Boltic, Boden och Västra Frölunda deltagit i uppgjorda matcher och att spelarna fått stora summor för att lägga sig.
• Sju svenska kändisar vann 1994 ett förtalsmål mot svenska Hustler som i fotomontage klippt in deras ansikten i porrbilder. Bland de som fick 100.000 kr i skadestånd fanns dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och sångerskan Carola.
• Artisten Dr Alban förlorade 2001 förtalsmålet mot Sveriges Radio och programmet Pippirull som gjorde ett stort antal fejkade telefonintervjuer där en imitatör föreställde Dr Alban.
• Gudrun Schyman vann 2003 ett tryckfrihetsmål mot Expressen som på en löpsedel 2001 skrev att hon spelat in en erotisk film med sin ex-man. Ansvarige utgivaren dömdes till 60.000 i böter och Schyman fick 50.000 kronor i skadestånd.