Med bara dagar kvar till valet är det extremt jämnt i opinionen. Nationellt är det dött lopp, medan Barack Obama fortfarande har ett övertag på delstatsnivå, i de vågmästardelstater som till slut avgör vem som får flytta in – eller ut – ur Vita huset. 

På valdagen den 6 november röstar det amerikanska folket inte direkt på vem som ska bli president, utan på vilka ledamöter som ska sitta i det så kallade elektorskollegiet, som sedan väljer presidenten.

Sammanlagt finns det 538 elektorsröster och för att bli president krävs att man samlar ihop 270 stycken.

Det finns alltså en risk att de båda kandidaterna får 269 elektorsröster var.

New York Times statistikguru Nate Silver bedömer risken för ett oavgjort resultat i årets val till 0,7 procent. Visserligen en låg siffra, men fortfarande högre än för bara några veckor sedan.  

Ett av flera tänkbara scenarier skulle kunna vara att Mitt Romney vinner vågmästardelstaterna Florida, Virginia, Iowa, Nevada och Colorado medan president Obama vinner Ohio, Wisconsin och New Hampshire.

De båda kandidaterna skulle i så fall få 269 elektorsröster var, vilket borde borga för några månader av politiskt kaos innan den nya presidenten kan utses.

Elektorer kan ändra sig

Elektorerna som väljs den 6 november samlas i respektive delstat den 17 december, där de formellt röstar fram sin kandidat. Det finns så klart en chans att någon av dem ändrar sig och påtryckningarna från de båda lägren lär bli enorma när enskilda elektorer helt plötsligt kommer att få direkt makt över valet till Vita huset.

Men om alla elektorer håller vad de lovat och resultatet fortfarande är 269-269 den 17 december hamnar avgörandet i händerna på den nya kongressen, som består av två kamrar, Representanthuset och Senaten.

Representanthusets 435 ledamöter kommer som första officiella uppgift att få välja vem som ska bli president.

Till skillnad från elektorssystemet då varje delstat får fler elektorer ju fler invånare man har får varje delstat nu endast en röst. Ledamöterna från varje delstat måste helt enkelt enas hur man ska lägga sin enda röst.

Den kandidat som först får 26 delstater på sin sida är den nya presidenten. Och eftersom republikanerna ser ut att behålla majoriteten i representanthuset är sannolikheten hög att Mitt Romney i så fall blir USA:s nästa president.

Röd president, blå vicepresident

En tvist på det hela är dock att det är ledmöterna i kongressens andra kammare, senaten, som väljer vicepresidenten. Det finns 100 senatorer och den kandidat som får majoriteten av rösterna blir ny vicepresident.

Eftersom det mesta talar för att demokraterna behåller kontrollen i senaten finns det alltså en chans/risk att Mitt Romney vid ett oavgjort resultat tvingas regera med en demokratisk vicepresident.

Källor: US Gov, Time Magazine