Sedan ärkekonservativa Lag och rättvisa (PiS) vunnit en klar seger i det polska parlamentsvalet i oktober har utvecklingen gått rasande snabbt.

Till det bättre, tycker anhängarna.

– Den här regeringen talar med folket. Det gjorde inte den förra. Vad de har gjort hittills är fantastiskt. Offentliga media har inte alls varit pluralistiska, sade exempelvis pensionerade läraren Wincenty Seroczynski, enligt nyhetssajten Politico, när han demonstrerade till stöd för regeringen i Warszawa i söndags.

Motståndarna håller inte alls med.

– Det här är en typ av Putin-liknande styrd demokrati, en farlig putinisering av europeisk politik, varnade EU-parlamentets talman Martin Schulz i en intervju med tyska tidningen FAZ i söndags.

Tuffa svar

Striden gäller framför allt regeringens ökade kontroll över författningsdomstolen och de statliga radio- och tv-bolagen. EU-kommissionen har reagerat med oro och skickat två brev till Polen och bett om förklaringar.

Svaren tyder dock inte på att regeringen har några planer på att ändra sig.

”Informations- och yttrandefrihet uppskattas och respekteras fullt ut av den polska regeringen. . . Det verkar som om någon har gett er vilseledande information”, heter det i statssekreteraren Aleksander Stepkowskis svar från i förra veckan om varför regeringen snabbt beslutat att byta ut radio- och tv-cheferna.

Svaret om författningsdomstolens svagare ställning – som kom så sent som i går kväll – ska i sin tur helt ifrågasätta kommissionens rätt att ställa frågor i ärendet, åtminstone enligt uppgifter till TT.

Diskussion i morgon

Polens svar ska behandlas av hela EU-kommissionen vid deras sammanträde i Bryssel i morgon förmiddag, då förste viceordföranden Frans Timmermans ska redovisa vad som hittills blivit sagt och gjort.

Kommissionen har då också möjlighet att inleda en process som i slutändan kan göra att Polen tills vidare fråntas sin rösträtt i EU-sammanhang. Första steget i så fall är att inleda en formell dialog med Polen, som sedan riskerar att i första hand få en varning och i andra hand en rekommendation om vad som behöver göras. För att verkligen slå mot rösträtten krävs sedan framför allt enighet hos EU:s övriga medlemsländer – det vill säga även klartecken från närstående grannländer som Tjeckien, Slovakien och Ungern.