Skivbolaget sände ett så kallat “take-down notice”-brev till en Youtube-användare (med hot om stämning). Detta efter att Youtubes automatiska system för igenkänning av musik meddelat bolaget att låten ”Lisztomania” användes i ett klipp.
Utan att närmare ha granskat vad klippet egentligen bestod av skickade skivbolaget mer eller mindre per automatik ett hot om att stämma Youtube-användaren om klippet inte försvann. Men Youtube-användaren var Lawrence Lessig, en av världens mest kända experter på Copyright – som använt musiken till ett inspelat föredrag om just copyright.
Stämmer skivbolaget tillbaka
Lessig stämmer nu i sin tur skivbolaget med grund i det som kallas “bad faith” – alltså att han blivit stämd utan ett relevant skäl. Därmed kan stämningen betraktas som ett bedrägligt hot utan laglig grund. Och det är just den typ av automatik som Lawrence Lessig tycker så illa om.
–Datorbotarna lyckades till slut upptäcka att jag hade använt en del av en viss sång, säger Lawrence Lessig till NPR. Skivbolaget Liberation Music firade sedan av hot om en stämning. Men om jag använder musiken i syfte att kritisera så har jag rätt att använda det även om jag inte har tillstånd från upphovsrättshavaren.
”Fair use”
Lessig refererar till begreppet “fair use”. Man får använda andras material om man sätter in det i en ny kontext, exempelvis om man kritiserar materialet eller sätter det i relation till annat material. Domstolen i Massachusetts som tagit emot Lessigs anmälan har också ett annat fall att beakta, som kan avgöra ifall de som skickar hotbrev i förväg måste undersöka ifall klippet verkligen inte faller under ”fair use” (något som skulle kosta mer pengar, eftersom det kräver människor och inte bara datorer för att kunna avgöras).
I Lessigs fall, där han använt musiken till ett föredrag som handlar just om copyright på exempelvis musik på nätet, är det uppenbart att det handlar om “fair use”. Men om man exempelvis mixar ihop två låtar till en ny (en så kallad “mash-up”) kan åsikterna gå isär. En del anser att ett nytt verk har skapats, och då kan man ha nått “verkshöjd” (och har alltså upphovsrätt till sin kreation), oavsett vad skivbolaget tycker.
Skivbolaget backade
Liberation Music backade strax från sin stämning, men Lessig tänker inte låta bolaget komma undan den här gången. Han säger sig vara trött på de stora nätsajternas automatik, som inte tar någon hänsyn till hur innehållet utformats.
– Folk som fått till material borttagit från nätet kontaktar mig ideligen, säger Lessigs advokat Corynne McSherry till NPR. Och ofta när jag tittar på vilket material det egentligen handlar om så är det uppenbart löjeväckande.
Ofta vågar de som får ett “take-down notice”-brev inte bråka tillbaka. Om man skulle förlora i en domstol kan det kosta hundratusentals kronor i skadestånd, eller mer. Därför kan Youtube med flera sajter låta skiv- och filmbolagen härja fritt i materialet, och i princip bestämma själva vad som ska få finnas uppe på nätet.
– Vad vi har nu är ett slags automatiskt datorsystem som hotar folk kring det innehåll som finns på nätet, där mycket av det är helt lagligt, säger Lessig. Problemet är den effekt det systemet får, en avsevärd nedkylning av fullständigt lagligt och skyddad yttrandefrihet.
Masstämningar utan effekt
Man talar sällan om det längre, men för mindre än 10 år sedan stämde amerikanska skivbolag tiotusentals personer i USA för att de laddat ner och/eller upp musik på nätet. Tonåringar och deras föräldrar, ensamstående mammor och många andra drabbades för livet av astronomiska skadestånd. Allt till ingen nytta kan man tycka några år senare när musik finns tillgängligt gratis eller nästan gratis på nätet. År 2008 gav skivbolagen upp.
Lessig hoppas att hans stämning av skivbolaget ska övertyga rättighetsinnehavare att återinföra människor, som kan någonting om lagen, i ekvationen – till skillnad från datorerna.