1. Vad händer nu?

• Inom ett par dagar ska rådsordföranden Donald Tusk lägga fram förslag till riktlinjer för förhandlingarna. Vid extra EU-toppmöte 29 april ska regeringscheferna i övriga 27 EU-länder fastställa förhandlingsmandatet för EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.
• Först i oktober väntas det bli förhandlingar på allvar, efter valen i Frankrike och Tyskland. Reglerna om att lämna EU, artikel 50 i EU:s grundfördrag är kortfattade och allmänt hållna.
• Redan hösten 2018 behöver en uppgörelse vara färdigförhandlad, för att alla medlemsländers parlament och EU-parlamentet sen ska hinna godkänna det hela. Detta för att klara regelverkets tidsgräns på två år för utträdesförhandlingar.
• Britterna ska då lämna EU i slutet av mars 2019.

2. Vilka blir konfliktfrågorna i brexit-förhandlingarna?

• EU-medborgare Först ska man förhandla om regler och rättigheter för EU-medborgare som idag bor och arbetar i Storbritannien, och för britter som bor i andra EU-länder. Det handlar om sammanlagt mer än 4 miljoner människor.  
• Notan för att lämna Övriga EU anser att britterna har en räkning att betala när de lämnar. Brittiska regeringen har godkänt EU:s långtidsbudget och en rad flerårsprojekt och då anser man att britterna ska fortsätta att vara med och betala utvecklingsstöd, regionalfonder, forskningsprojekt och pensioner för EU-tjänstemän. Det handlar om en utträdesnota som beräknats till 60 miljarder euro, motsvarande tre års eller fyra års fortsatta medlemsavgifter för britterna till EU.  
• Gränsfrågor Ingen vill ha återinförda gränskontroller mellan Nordirland och Republiken Irland. Men hur det ska lösas är oklart när britterna samtidigt vill ha ökad kontroll av inresande vid gränserna.  
• Framtida relationer De svåraste och viktigaste frågorna, om framtida relationer och handel, vill övriga EU formellt inte börja förhandla om förrän utträdesförhandlingarna är klara. Britterna däremot är angelägna att så snabbt det går få klarhet i hur deras företag ska kunna sälja varor och tjänster till övriga EU-länder och anser att dessa frågor ska förhandlas parallellt med utträdesfrågorna. Från både EU och Storbritannien finns intresse att få uppgörelser om samarbete kring till exempel terrorismbekämpning och forskningsprojekt med flera universitet inblandade. Frågorna om tullar och handelshinder eller frihandel mellan Storbritannien och EU däremot är svåröverskådliga. EU-sidan säger att det måste bli sämre för britterna som icke-medlem jämfört med att vara medlem, men exakt vad det kommer att betyda vet ingen.

3. Hur splittrat är Storbritannien inför brexit?

• Vid folkomröstningen i juni 2016 röstade 52% för att lämna EU, 48% röstade för att stanna kvar i EU. Så även om folkomröstningsresultatet var tydligt, så är det ett Storbritannien delat i synen på EU.
• Yngre och storstadsbor röstade oftare för att stanna kvar i EU, och i Skottland ville en majoritet fortsätta i EU.
• Samtidigt som regeringen i London nu skickar in sin utträdesanmälan till EU så kommer parlamentet i Skottland rösta om att hålla en ny folkomröstning om skottarna ska lämna Storbritannien.
• Försteministern Nicola Sturgeon driver på för att bryta sig loss, och utträdet ur EU skulle kunna leda till att Förenade kungadömet/Storbritannien splittras.

4. Hur enat eller splittrat är övriga EU inför brexit?

• Från framförallt franska och belgiska politiker har det kommit en del hårdföra uttalanden om att britterna ska ”straffas” och få en besvärlig brexit. Från regeringarna i Tyskland, Nederländerna och Sverige har det däremot mer talats om vikten av goda relationer med britterna också i framtiden.
• Länder som Tyskland och Sverige har industrier som exporterar mycket till Storbritannien. Den brittiska regeringen har hoppats att bland annat tyskar och svenskar under kommande förhandlingarna ska öppna för förmånliga frihandelsavtal.
• Hittills har övriga EU-länder visat sammanhållning. Inga förhandlingar innan brittiska regeringen lämnar in sin formella anmälan och förklarar vad den brittiska sidan vill. Också tyska regeringen har betonat det ”måste kosta” och ”märkas skillnad” att inte vara EU-medlem.
• Regeringarna i Polen och Ungern har samma inställning som britterna i många frågor, men den brittiska folkomröstningskampanjens udd mot östeuropeiska EU-migranter har retat och försvagat britternas stöd i Östeuropa.
• Men det är naturligtvis först när nu förhandlingarna verkligen sätter igång som vi ser hur pass enade de övriga 27 EU-länderna är.