De flesta amerikanska medborgare över den vidsträckta nationen har rösträtt, men i praktiken är det invånarna i delstaterna Florida, Ohio, och Pennsylvania som har privilegiet att avgöra vem som blir landets president. Så beskrev, lite hårdraget, den liberala nyhetsajten Vox läget inför tisdagens amerikanska presidentval. En helt korrekt beskrivning, skulle det visa sig.
”Folkets röst”
Enligt bland annat New York Times har demokraten Hillary Clinton fått 47,6 procent av rösterna medan Donald Trump fått 47,5. I antal röster 59.036.741 mot 58.914.866. Trots att många poströster återstår att räkna ser alltså Clinton ut att ha vunnit den så kallade ”popular vote” med drygt 100.000 röster. Ändå är det Donald Trump som tar över världens mäktigaste ämbete.
Orsaken? Det amerikanska valsystemet, där väljarna i respektive delstat i praktiken inte röstar på kandidaterna själva, utan på ett antal elektorer. Som i sin tur utser den nye presidenten vid en formell omröstning senare i december.
Vinnaren tar allt
Varje delstat har ett antal elektorsröster, hur många beror bland annat på befolkningens storlek. I nästan samtliga delstater gäller principen ”allt eller inget”, det vill säga att den kandidat som får flest röster vinner samtliga elektorer, oavsett hur liten segermarginalen är. I praktiken räcker det med en enda rösts övervikt för att kunna betrakt a hela delstaten som ”sin”.
Läs mer: Så här röstade amerikanerna
Totalt utses 538 elektorer, att ha 270 stycken på sin sida räcker för att vinna presidentposten.
Att Trump är valets vinnare trots att han fått färre röster än konkurrenten beror på att han segrade i nästan samtliga så kallade ”swing states”, och kammade därmed hem alla elektorsrösterna från deltstaterna där valresultatet bedömdes kunna gå åt båda hållen.
Vann där det gällde
Förutom Ohio och Iowa, där Trump redan före valet troddes ha ett svagt övertag, segrade han också i North Carolina och den folkrika delstaten Florida, som ger hela 29 elektorsröster. Ännu viktigare, skriver Vox, är att Trump lyckades vinna i Wisconsin och Pennsylvania – två nyckelstater där Clinton felaktigt trodde sig ha övertaget och som ingick i hennes ”brandvägg” av delstater med starkt stöd för demokraterna.
Inte första gången
Historiskt är det femte gången som den presidentkandidat som vunnit popular vote och lockat flest röster ändå förlorar valet. Det skedde bland annat 1876 och 1888, men mest känt är förmodligen valet år 2000 då Al Gore och George W Bush gjorde upp om presidentämbetet.
Enligt bland andra npr fick demokraten Gore nästan en halv miljon fler röster än Bush. Ändå var det den sistnämnde som kunde ta plats i Vita Huset med en marginal på fem ynka elektorsröster. Detta eftersom Bush, efter röststrul, omräkning och domstolsbesked, utsågs till vinnare i nyckelstaten Florida.
Marginalen då? 537 röster!
Fördel Trump
Årets val mellan Trump och Clinton är långt ifrån lika jämnt. Republikanen Trump segrade i betydligt fler folkrika stater än Clinton. Hans segermarginal ser ut att bli 306 elektorer mot Clintons 232. Republikanerna stärker också sin ställning i både representanthuset och senaten, ett faktum som gör det enklare för Trump att få igenom sina politiska förslag.
Kalifornien inte allt
En stor anledning till att Clinton ändå ser ut att totalt ha fått flest röster, är att hon vann så överlägset i USA:s folkrikaste delstat Kalifornien, som har över 36 miljoner invånare. Clinton segermariginal där blev närmare 30 procent eller 2,5 miljoner röster. Men de 55 elektorsrösterna som delstaten ger räckte inte för att ta henne till Vita Huset. Inte på långa vägar.