Rätten ansåg att Karadzic är ansvarig för folkmordet i Srebrenica där cirka 8.000 bosniska pojkar och män mördades. Det ska ha funnits en genomarbetad plan att genom att mörda etniskt rensa Srebrenica, och den planen ska Karadzic ha varit del av.

Karadzic döms till 40 års fängelse.

Däremot kunde inte rätten belägga att folkmord har begåtts i en rad kommuner såsom Prijedor, Sanski Most, Novigrad och Novo Sarajevo. Därmed frias Karadzic på den åtalspunkten.

Karadzic dömdes även för brott mot mänskligheten i flera bosniska områden. Tribunalen menar också att det fanns en plan att etniskt rensa Sarajevo genom terror och låta civila vara måltavla i kriget.

Fälls för belägringen av Sarajevo

Karadzic fälls dessutom för krigsbrott och brott mot mänskligheten för den 44 månader långa belägringen av Sarajevo. Krypskyttet och garantbeskjutningen av staden utgjorde mord, brottsliga attacker mot civila och hade som syfte att injaga skräck i befolkningen.

– Utan hans stöd hade attackerna inte ägt rum, sade rättens ordförande.

Karadzic fälls för att ha bidragit till att över 200 FN-soldater togs som gisslan i flera städer i maj-juni 1995 för att förhindra Natobombningar. Även det utgör enligt domstolen ett krigsbrott.

Karadzic stod anklagad på totalt elva punkter, och friades bara på en, däribland folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten under Balkankriget mellan 1992 och 1995. Huvudsakligen gäller målet massavrättningen av över 8.000 muslimska män och pojkar i Srebrenica, efter att staden intagits av bosnienserbiska styrkor sommaren 1995.

Karadzic själv förnekar brott och domen kommer att överklagas.

– Mitt samvete är rent, sade han när rättegången slutade.

Trodde på frikännande

Innan rättegången förväntade sig Karadzic själv ett frikännande från anklagelserna om folkmord. Hans advokater var däremot av motsatt uppfattning, och väntade sig fällande domar i de flesta åtalspunkterna, inklusive folkmord och brott mot mänskligheten.

Den åtalade menade att han som president inte kunde ha gjort något för att förhindra vissa delar av den bosnienserbiska armén att utföra till exempel massavrättningarna i Srebrenica.

”När det gäller Srebrenica kan jag tyvärr inte förneka alla anklagelser. Men det fanns ingen order från ledningen att avrättningarna skulle utföras, det var snarare en slumpmässig samling av soldater som gjorde detta utan att ens deras närmsta överordnade kände till det”, skriver Karadzic i en intervju utförd via e-post från hans cell 2008.

Viktig dom

Domen är den viktigaste i ICTY:s 23-åriga historia, det menade tribunalens belgiske chefsåklagare Serge Brammertz i går.

– För 30 år sedan skulle män som Karadzic fortsatt ha makten i sitt land eller njutit av en komfortabel exil. Nu får dessa män istället stå framför en domstol och sina offer och bli dömda för det de har gjort, säger Brammertz till den brittiska tidningen The Guardian.

Rättegången har tagit fem år att genomföra, 586 vittnen kallades och över 115.000 sidor med dokumentära bevis har gåtts igenom. Karadzic är det största namn som ska få sin dom av ICTY, Jugoslaviens tidigare president Slobodan Milosevic dog av en hjärtattack 2006 innan rättegången mot honom hade avslutats.