Turkiets kravlista innehåller ytterligare tre miljarder euro i stöd till syriska flyktingar, visumliberalisering för turkiska medborgare och öppning av fem nya så kallade förhandlingskapitel om EU-medlemskapet. I gengäld lovar man att återta alla flyktingar och migranter som tar sig till Grekland illegalt.
Ingen lösning
Halil Karaveli, Turkietkännare vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, varnar för att gå med på kraven. Han menar att man måste sluta se Turkiet som en del av lösningen på flyktingkrisen och i stället börja ställa krav på att landet slutar urholka demokratin och angripa den inhemska kurdiska befolkningen.
– Sedan i höstas har kriget mot den kurdiska civilbefolkningen förvärrats. Flera städer har lagts i ruiner och nu har regimen lagt beslag på landets största oppositionella tidning, Zaman, säger han och fortsätter:
– Turkiet är fortfarande en demokrati i den meningen att det finns val, men det är inte enda kännetecknet för en demokrati. Det här är inget land som EU ska inleda medlemsförhandlingar med, det är ett spektakel att EU-ministrarna sitter tillsammans med Turkiets premiärminister och behandlar honom som vilken premiärminister som helst. Det är anstötligt.
Gott förhandlingsläge
Enligt Halil Karaveli är EU-ledarna så upptagna av flyktingkrisen att de inte inser att de egentligen har ett ganska gott förhandlingsläge. I nuläget har Turkiet inga andra vänner. Relationen med Ryssland är ansträngd efter nedskjutningen av det ryska stridsflygplanet i höstas och landet litar inte på USA – som stöder kurderna i Syrien. Därför borde det ligga i regimens intresse att hålla sig väl med EU.
– Jag tror inte att de inser det. EU-ledarna är panikslagna och så upptagna av flyktingarna att de inte orkar tänka på de här sakerna.
EU:s strävan att gå Turkiet till mötes – i stället för att ställa krav – riskerar till och med att förvärra flyktingkrisen. Det ger Turkiet grönt kort att fortsätta angreppen mot kurderna, som i förlängningen kan börja fly till Europa.
– Vi ser mer och mer risken för ett inbördeskrigsliknande tillstånd. Redan nu finns ett par hundratusen kurdiska internflyktingar. Framför sig kan man se ett scenario där de börjar ta sig över Egeiska havet och in i Europa.
Kan förvärra krisen
Om EU börjar ställa krav på Turkiet om att återuppta fredsförhandlingarna med kurderna finns emellertid en risk för att landet svarar med att släppa igenom fler flyktingar över Egeiska havet.
Turkiets krav på ytterligare tre miljarder euro är egentligen det enda som är rimligt, eftersom det kostar att ta hand om de syriska flyktingarna. Men Halil Karaveli tycker ändå inte att det är rätt att pumpa in pengar i landet, eftersom man inte kan vara säker på att de används för sitt ändamål.
– Nej, Turkiet är inget land man kan lita på, det är inget land som man kan göra uppgörelser med.