Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Foto: TT

Erdogan för krig på flera fronter

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Tillslaget mot de kurdiska parlamentarikerna från HDP kom inte som en överraskning. Sedan kuppförsöket i somras drar president Erdogan åt snaran om alla som han ser som den turkiska statens fiender.

Eva Elmsäter

Utrikesreporter

President Erdogan för just nu krig på många fronter – militärt i grannländerna Syrien och Irak och på hemmaplan mot Gülen-sympatisörer, oppositionella politiker och obekväma journalister.

Gemensam nämnare för den krigföringen är, enligt den turkiska ledningen, kampen mot terrorn.

Men det handlar också, och kanske främst, om att stärka president Erdogans och AKP:s grepp om makten.

Politisk rivalitet

Det kurdiska HDP är mycket populärt och en klar politisk rival till Erdogans styrande AKP.

HDP är det tredje största partiet i parlamentet och orsakade i valet 2015 att AKP förlorade sin majoritet. Ett hårt slag mot Erdogan, som snabbt utlyste nyval och nu har AKP åter regeringsmajoritet.

Terroranklagelser

HDP anklagas av den turkiska ledningen för att vara det terrorstämplade PKK:s politiska gren, något som de själva helt avvisar. Den turkiska staten och PKK har fört krig mot varandra i över trettio år. En kort period av fred och samtal förbyttes nyligen i väpnad konflikt igen.

Kriget i Syrien

Turkiet har haft mycket politisk oro det senaste året, ett kuppförsök och en rad blodiga  terrorattacker där IS eller PKK utpekats som ansvariga.

Dessutom har kriget i Syrien intensifierats och Turkiet har slagit till mot både IS och mot syriska kurdiska grupper YPG, som de anser stå PKK nära. Samtidigt har man fortsatt sin krigföring mot PKK.

Nyligen grep man borgmästaren (HDP) i Diyarbakir, huvudstad i den östra kurdiskdominerade delen av Turkiet. Ankara tog över kontrollen av borgmästarämbetet. Det här är bara ett i en lång rad gripanden. I september sparkade man 28 andra borgmästare, de flesta HDP, och ersatte dem med andra administratörer.

Utan immunitet

I våras hävdes den  immunitet som parlamentariker tidigare haft. Det följdes snabbt av en lång rad terroranklagelser mot HDP-politiker. Och det är det vi ser resultatet av nu när man gripit HDP-politiker som man anklagar för samröre med PKK eller liknande. De som vägrat inställa sig för förhör har istället gripits.

Turkiet lever med undantagstillstånd sedan kuppförsöket i juli. Det betyder att myndigheterna kan agera som de vill om de anser att säkerheten är hotad.

Frågan är hur långt de är beredda att gå för att undanröja det som ses som politiska eller militära hot mot den turkiska staten. Som det är nu är risken stor för en upptrappning av motsättningarna och en fortsatt  kraftmätning mellan militären och PKK.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.