Snart kommer nästa Pisa-mätning, en internationell mätning av 15-åringars kunskaper. Och ett land som länge har legat högt i Pisa är Estland och man är påtagligt stolt över att Estland ligger bland de främsta i Europa. 

Snön bäddar in staden Tartu i vitt. Redan vid halv åtta är det fullt av barn på väg in i grundskolan Kivilinna, i utkanten av staden, känd för sitt universitet. Klass 9 har lektion om klimatförändringarna. Läraren och ungdomarna diskuterar för fullt. Någon enstaka mobil syns till men de används inte och ingen har heller hörlurar på sig. Annars är mycket sig likt från en svensk skola. 

I topp i Europa  

Här finns inte den svenska varianten av fritt skolval utan barnen möts naturligt i klassrummet, och kommer från olika typer av hem. De allra flesta går i den skola som ligger närmast hemmet. 

– Jag tycker att det är bra för då inser man att vi kommer från olika typer av hem och att vi har olika bakgrund, säger eleven Regina Makko. 

Estland är bland de bästa länderna i Europa när det kommer till Pisa. Man har legat högt och stabilt i Pisa-mätningarna sen 2006, betydligt högre än Sverige, och man presterar i nivå med Finland som ju ofta framhålls som det goda exemplet.  

I läsförståelse fick Estland 501 poäng 2006, 501 poäng 2009 och 516 poäng 2012, vilket kan jämföras med att Sverige fick 483 poäng den senaste mätningen. I matematik gick man från 515 till 512 och sedan 521 poäng och i naturvetenskap från 531 till 528 och sedan 541 poäng. Sverige hade den senaste gången 478 poäng i matematik och 485 i naturvetenskap. 

I den senaste mätningen hade Finland 519 i matematik, 524 i läsförståelse och 545 i naturvetenskap. 

Skyndar långsamt

Utbildningsdepartementet, som ligger i Tartu, pekar särskilt på att Estland har en hög grad av likvärdighet – det spelar alltså inte någon egentlig roll i vilken skola barnen går. Alla får samma utbildning och har samma förutsättningar.

En viktig förklaring till de goda resultaten handlar om att man inte genomfört så många reformer utan förändrar det som behövs i långsam takt, berättar Mart Laidmets, som är vice statssekreterare.  

– Vi gör inga revolutioner eller börjar om hela tiden. Vi förändrar i stället litet i taget, säger han och exemplifierar med att man på senare år lagt till krav på att barnen ska få en digital kompetens. Det är alltså långt ifrån den svenska skolan där reformerna på senare år avlöst varann. 

Får draghjälp

Rektor Karin Lukk pekar på att man inte delar in barnen efter deras bakgrund eller nivå. Därför blandas barnen och de lite svagare eleverna får draghjälp av de starkare. Som rektor har hon stort inflytande på skolan, och stor frihet att välja hur hon vill satsa resurserna. Hon är framgångsrik och har nyligen utsetts till Estlands bästa rektor. På en vägg i skolan hänger mängder av diplom. Det är vanligt med tävlingar i olika ämnen, och många elever deltar regelbundet i nationella tävlingar, berättar man.

Men det finns förstås problem och utmaningar också i den estniska skolan.  De rysktalande eleverna, som utgör drygt 25 procent, går av tradition i egna skolor även om det börjar förändras. Deras resultat i Pisa, som räknas in i det totala resultatet, är betydligt sämre. I läsförståelse är skillnaden – 36 poäng, i matematik – 31 poäng och i naturvetenskap – 35 poäng jämfört med de estnisktalande. Enligt utbildningsdepartementet motsvarar 39 poäng ett helt skolår. 

Alla barns kunskaper mäts i årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9.  

– Jag är lite nervös, berättar Kermo Kenneth Kell, som vill nå ett bra resultat för att komma in på gymnasiet. Men jag tror att om jag jobbar hårt så kommer det att gå bra. 

– Alla tycker att det är viktigt med utbildning, säger Regina Makko. Man vet att det annars är svårt att få jobb i framtiden.