Junckers inlägg var fullt av angrepp på den grekiska regeringen, samtidigt som han talade om sin uppriktiga kärlek till Grekland och det grekiska folket. Men i hans anförande framgick det klart att han ansåg att den grekiska regeringen höll på att föra sitt eget folk bakom ljuset.

– Regeringen har handlat egoistiskt, taktiskt och populistiskt, var hans kommentar till de senaste dagarnas händelser.

Dörren i ansiktet

Det var ju sent i fredags som den grekiska regeringen bestämde att utlysa en folkomröstning om det förslag som EU, Internationella valutafonden IMF och Europeiska centralbanken ECB överlämnat till grekerna.

Men med utlysandet av folkomröstningen slog den grekiska regeringen dörren mitt i ansiktet på de tre institutionerna, berättade en bitter Juncker. Han var bitter över att grekerna inte i förväg berättade för honom om beslutet att folkomrösta.

Samtidigt bedyrade han själv att dörren fortfarande stod öppen för grekerna. Men han kom inte med några nya förslag, som det hade ryktats om. Istället uppmanade han den grekiska regeringen att informera det grekiska folket om vad som verkligen stod i de tre institutionernas förslag.

Så gör man i en demokrati, var hans föga älskvärda budskap.

Inte begå självmord

Han försvarade sig också mot den grekiska regeringens beskyllningar att de tre institutionerna hade som mål att kasta ut Grekland. Han bedyrade att man villa behålla Grekland i samarbetet – men tiden var knapp.

– Man begår inte självmord för att man är rädd för döden, var hans vädjan till grekerna.

Det var alltså en partsinlaga från EU-kommissionens chef av ett slag som man aldrig varit med om tidigare i EU:s presskonferenser. EU-chefen gick till direkt angrepp mot en regering i ett medlemsland och blandade sig faktiskt i inre grekiska angelägenheter genom sitt tydliga ställningstagande i den kommande folkomröstningen.

Ställde upp på ja-sidan

Junckers vädjan till det grekiska folket handlar om att han menar att de tre institutionernas förslag till en lösning av krisen inte har presenterats för grekerna.

Juncker gick in på många detaljer om förslaget. Bland annat förnekade han att det krävde lön- och pensionssänkningar. Det var som en valdebatt, där Juncker ställde upp på den grekiska ja-sidan. Han betonade hela tiden att detta var ett förslag som tog sociala hänsyn.

– Detta är inte ett dumt sparpaket, sade han

Det lovade istället ekonomisk tillväxt med mycket mindre besparingar än vad den grekiska regeringen själv föreslog, påstod han.

Beskrev sin egen roll

Han räknade dock upp en rad reformer som måste genomföras så att Grekland blir kvitt korruption och ineffektiva myndigheter. Han talade också om behovet av en fungerande skatteförvaltning. Det finns i andra länder – skulle det inte finnas i Grekland också?

Han beskrev i hög grad sin egen roll i det förhandlingsspel som ägt rum sedan i januari när det vänsterinriktade regeringen under Alexis Tsipras fick makten med löften om att hindra fler åtstramningar.

Han pekade på hur han själv blandat sig i förhandlingsproceduren. Han hade inte överlåtit den till ekonomiska tjänstemän utan politiken – alltså han -  skulle också vara med och påverka det bud som gavs till den grekiska regeringen. Han menade att det lagts fram ett rättvist förslag med social prägel.

Hans hjälplöshet när det gällde att komma till tals med den grekiska regeringen skymtade också fram. Han ägnade mycket utrymme åt att lägga skulden på grekerna och urskulda sig själv. Det fanns inte ett uns av diplomatiskt agerande i hans inlägg.

”Om euron misslyckas, misslyckas Europa”

Han höll talet precis efter det att Tysklands regeringschef Angela Merkel hade talat vid hennes kristdemokratiska parti CDU:s 70-årsjubileum.

Hon gick in på den grekiska krisen och talade om att euron var mer än en valuta. Det stod även för gemensamma värden som enade eurozonens länder.

Med en hänsyftning på Grekland talade honom att de gemensamma värdena krävde att man gjorde kompromisser och att man agerade för ett gemensamt bästa. Hon upprepade nu två gånger en mening som hon använt tidigare under krisen:

– Om euron misslyckas, misslyckas Europa.

Hon betonade också att Grekland måste anpassa sig efter de principer som gäller för valutaunionen och att samma regler ska gälla för alla. Ansvar och solidaritet är två sidor av samma mynt.

Grekland kräver ju ett undantag: Att de tre institutionernas hjälpprogram ska utsträckas utöver den 30 juni då det enligt beslut ska upphöra. Därmed går Grekland miste om över 7 miiljarder euro i stöd. Eurozonens finansministrar har nekat att förlänga avtalet.

I en presskonferens senare på måndagen sade Merkel att det det gäller att inte väcka intrycket att någon utifrån ska påverka grekernas beslut i folkomröstningen.