När de 27 EU-länderna kom ut från slottet i Bratislava, efter sitt första möte utan en brittisk premiärminister, så presenterade rådsordföranden Donald Tusk det som kallas en Bratislava-agendan eller en färdplan.
Under ett drygt halvår fram till 60-årsjubiléet av EU:s grundande i Rom ska detaljerna i det som kallas ett förnyande av EU bli mer konkreta.
Berättigat missnöje
Alla regeringscheferna talar om att det finns berättigat missnöje med hur EU har fungerat, och att det nu gäller att prestera resultat som medborgare i allmänhet förstår och märker.
Men det är påtagligt hur regeringscheferna väljer att betona och lägga vikt vid olika delar av den gemensamma färdplanen.
Löfven betonar jobben
Sveriges statsminister Stefan Löfven börjar med att tala om att ledarna enats om satsningar på jobb och investeringar och ett mer socialt Europa. Detta finns också med i Bratislava-agendan, men för andra ledare var andra frågor i förgrunden.
Säkerhet och gränskontroller
Rådsordföranden Donald Tusk liksom Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Francois Hollande lägger största tonvikten vid ”inre och yttre säkerhet”.
– Vi ska aldrig mer tillåta en upprepning av förra höstens okontrollerade flyktingkaos vid våra gränser, sa Donald Tusk vid sin presskonferens.
Konkret handlar det om fler stängsel, fler gränsvakter och polissamarbete mot terrorism. Men det handlar också om mer bistånd och samarbete med länder i Afrika och Asien för att förebygga att människor flyr av huvudsakligen ekonomiska skäl.
Flyktingfördelning splittrar
Ungerns regeringschef Victor Orban kallade Bratislava-mötet för ett misslyckande för att ”stoppa Bryssels krav på flyktingfördelning”. Ungerns regering har stöd från Slovakien, Tjeckien och fler östländer.
Medan Stefan Löfven upprepade svenska krav att alla länder ska följa det majoritetsbeslut som EU:s inrikes- och justitieministrar tagit om fördelning av 160 000 asylsökande som idag finns i Grekland och Italien.
Här finns djup och grundläggande oenighet som inte överbryggades eller löstes vid mötet.
Grekland och andra Medelhavsländer vill ha lättnader i kraven på statlig budgetdisciplin medan Tyskland står fast vid sin hårda linje. Polen lägger förslag om att minska EU:s makt, Frankrike och Tyskland föreslår att EU:s ska skaffa gemensam militärstab.
Fortsatt debatt och oenighet
De 27 regeringscheferna försäkrade varann att alla 27 länder vill fortsätta med EU-samarbetet, och att det nu ska bli ett bättre fungerande EU. Men i bakgrunden bubblar flera motsättningar om inriktning och prioriteringar.
Oenighet och debatt behöver nu inte vara enbart negativt, det visar att demokrati och folkopinioner är en del av EU.