Visegrad-länderna föreslår ”flexibel solidaritet”. Länder som inte vill ta emot flyktingar ska istället kunna betala till EU:s flyktingpolitik och på så vis bidra till flyktingläger i till exempel Grekland. Foto: TT

EU:s flyktingkvoter ”politiskt döda”

Publicerad

Slovakiens premiärminister Robert Fico säger nu att EU:s beslut om att alla EU-länder ska ta emot en kvot med asylsökande är ”politiskt dött”, och han verkar ha stöd från ledande EU-politiker som Angela Merkel. Länder i Östeuropa ska kunna betala eller skicka gränsvakter till andra EU-länder istället för att ta emot flyktingar i sina egna länder.

Slovakien är just nu ordförandeland inom EU och premiärminister Robert Fico gjorde sina uttalanden i går efter överläggningar inom den så kallade Visegrad-gruppen med Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen.

– Flyktingkvoterna splittrar EU, och därför tror jag att de politiskt är slut, sa Robert Fico i går.

#flykt

Positivt enligt Merkel

Visegrad-länderna föreslår ”flexibel solidaritet”. Länder som inte vill ta emot flyktingar ska istället kunna betala till EU:s flyktingpolitik och på så vis bidra till flyktingläger i till exempel Grekland. Ett alternativ är att skicka personal till EU:s gränsbevakningsstyrka.

Både EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har uttalat sig positivt om Visegrad-ländernas förslag.

– Det är möjliga lösningar och det är ett positivt förslag, har Angela Merkel sagt.

”Solidaritet kan inte tvingas fram”

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sa i sitt tal inför EU-parlamentet om läget inom EU att det visat sig solidaritet måste vara frivillig, solidaritet kan inte tvingas fram. Det tolkades som att EU-kommissionen inte längre lika hårt driver kravet på kvotfördelning.

I Ungern hålls en folkomröstning den 2 oktober. Regeringen med Victor Orban i ledning väntas då få stort stöd för att vägra följa EU-kvoterna om att ta emot flyktingar.

Kvoterna har inte fungerat

Det var för ett år sen, när antalet flyktingar ökade dramatiskt, som EU:s justitie- och inrikesministrar i en omröstning körde över länder som Ungern och Slovakien. Med kvalificerad majoritet infördes ett kvotsystem för att ta emot asylsökande som då fanns i Grekland och Italien.

Kvoterna har överklagats till EU-domstolen och fördelningen har inte fungerat i praktiken. Av beslutade 160.000 flyktingar som skulle fördelas har bara drygt 5.000 omfördelats inom EU.

Gränsbevakning istället för kvoter

Tyskland och Sverige var de länder som tog emot flest flyktingar förra hösten och både den tyska och svenska regeringen drev på för ett kvotsystem och europeisk solidaritet där alla EU-länder skulle hjälpa till med flyktingmottagandet. I den svenska debatten har det varit viktigt och ofta hänvisats till att ”andra EU-länder ska göra mer”.

Men nu verkar allt fler EU-ledare säga att en fördelning av asylsökande enligt kvoter inte fungerar i praktiken, och istället är det fokus på ökad bevakning av EU:s yttre gränser och stöd till flyktingmottagande utanför EU:s gränser.

Morgan Johansson: Sverige arbetar för ordning

I kommentar säger justitieminister Morgan Johansson (S) till SVT att flyktingfrågorna ska diskuteras vid justitieministrarnas kommande möte om ett par veckor. Sverige kommer nu att inrikta sig på att fler flyktingar som välja ut av FN och UNHCR ska kunna komma till Europa.

– Sverige kommer att arbeta för att för att det ska bli en ordning som bidrar till att öka EU:s ansvar för kvotflyktingar. Det är ett ordnat och legalt sätt för de mest utsatta flyktingarna att komma till Europa, säger Morgan Johansson till SVT Nyheter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet