Polens premiärminister Beata Szydlo. Polen är ett av de länder som är emot olika hastigheter och fruktar att de kan förlora EU-stöd som de får i dag. Foto: TT

EU:s framtid: Oenigt om utvecklingshastigheter

Uppdaterad
Publicerad

Det finns starka känslor kring hur EU:s framtid ska utvecklas. Några stora västländer – som Tyskland och Frankrike – vill att EU ska utvecklas med ”olika hastigheter”, vilket gör att länder i östra Europa fruktar att de ska hamna på efterkälken och förlora EU-bidrag.

Efter den tuffa striden i går med Polen om valet av rådsordföranden Donald Tusk så skulle EU-ledarna i dag diskutera EU:s framtid. Flera regeringschefer sa att det var en svår diskussion igår med Polens blockad av EU-mötets alla slutsatser, men Polens premiärminister Beata Szydlo ska ha deltagit fullt ut i dagens diskussioner.

EU-reformer efter brexit

Storbritanniens premiärminister deltog inte i dag, utan det var regeringschefer från övriga 27 länder som höll ett eget informellt möte. Det handlar om hur EU ska förändras och utvecklas efter det brittiska utträdet, brexit. Grundfrågan är hur EU ska bli mer effektivt och visa mer nytta för medborgarna.

– Visa länder måste få utveckla samarbetet snabbare om de vill, sa Frankrikes president Francois Hollande.

– Det är bättre att vi har ett EU med olika hastigheter, än ingen hastighet alls, sa Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel.

Läs mer: Donald Tusk omvald trots Polens motstånd

Östeuropéer fruktar EU-stöd

Länderna i Visegrad-gruppen, alltså Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern, är emot olika hastigheter och fruktar att de kan förlora EU-stöd som de får i dag.

I ett utkast heter det att ”några av oss kan röra oss närmare varann, längre och snabbare i några områden, med öppen dörr för dem som vill ansluta senare”.

Den svenska regeringens linje är att det redan finns ett EU med olika hastigheter. Alla har inte euro-valutan, alla är inte med i passfria Schengen-området, en del länder deltar inte i polissamarbete.

– Vi tycker inte det finns någon dramatik i detta, men vi förstår att det finns starka känslor och oro från en del länder i östra EU och det måste vi lyssna på och ta hänsyn till, sa statsminister Stefan Löfven (S).

Läs mer: Benelux vill ena i splittrat EU

EU firar 60 år

Utifrån dagens diskussioner ska en deklaration nu utarbetas av regeringschefernas sändebud. Sen ska en framtidsdeklaration antas vi ett möte i Rom den 25 mars. Då ska 60-årsjubileet av Rom-fördragen firas, det som anses som EU:s grundsten.

Samtidigt med detta 60-årsfirande har EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker utarbetat en vitbok om EU:s framtid. Där ställs frågor som medlemsländernas regeringar ska besvara under året, vill man att EU ska göra mer på några områden eller ska EU kanske göra mindre och reglera mindre på andra områden. EU-kommissionen hoppas på en ”bred medborgardiskussion” i samband med 60-årsfirandet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.