Vittnesmålen från den syriska staden Khan Skeikhun och bilderna som cirkulerat på dödsoffren berättar en tydlig historia om vad som hänt. Det säger Rikard Norlin, forskare och expert på kemiska stridsmedel på FOI. Det är uppenbart, menar han, att det rör sig om en kemvapenattack.
Och det finns goda möjligheter att världen kommer att få veta vilket ämne som använts.
– Med tanke på hur många offer som tagits till Turkiet så borde det gå att ta reda på genom blod- och urinprover. Om det är ett klassiskt kemiskt vapen så kommer man att kunna spåra det.
LÄS MER: Vittnesmålet från syriska staden: ”Det var som döden utan blod”
Symptomen tyder på nervgas
Enligt Världshälsoorganisationen WHO har flera av offren visat symptom som tyder på att de exponerats för en kategori av kemikalier som innehåller nervgas. En av de nervgaser som skulle kunna ha använts är Sarin, enligt Britt Karlsson som också forskar om kemiska stridsmedel vid FOI.
– Sarin är en lättflyktig vätska som angriper nervsystemet på ett sådant sätt att man får kramper, andningssvårigheter och slembildning, och sedan dör man av att andningsmuskulaturen och styrningen från hjärnan kollapsar, säger hon till TT.
Det som skulle kunna ställa till utredningen är om ett mindre vanligt kemvapen har använts, enligt Rikard Norlin.
– Är det mer flyktiga industrikemikalier till exempel så kan de dunsta upp i atmosfären.
”Rent teoretiskt möjligt”
Den ryska regeringen gick på onsdagen ut och sa att giftgasen inte har kommit från ett vapen, utan istället ska ha läckt ut från en rebellkontrollerad byggnad efter att den bombats av den syriska regimen.
LÄS MER: Ryssland: Den giftiga gasen tillhörde rebellerna
Det är teoretiskt möjligt att en depå med kemikalier skulle kunna ha läckt ut i staden om den träffats av en bomb, säger Rikard Norlin. Men han bedömer det som långsökt.
– Sannolikheten att en konventionell bomb skulle träffa just där man har en depå med kemikalier är inte stor. Rent teoretiskt är det möjligt, men det finns ju också politiska motiv i den här frågan att hitta olika förklaringar.
Syftet att sprida farliga kemikalier
För att kunna avgöra om det är kemikalier som läckt ut från en bombad byggnad eller om ett kemiskt vapen har detonerat måste man göra undersökningar på plats, säger Rikard Norlin. Men får man tillgång till området är det, enligt honom, inte särskilt svårt att avgöra.
– Är det en konventionell bomb så har den mycket större sprängverkan, det innebär att det kommer att synas i form av en krater och spår på byggnader. Kemiska vapen, däremot, har inte samma sprängkraft.
LÄS MER: FN utreder uppgifter om giftgasattack i Syrien
Till skillnad från en bomb som har för avsikt att skapa skada genom själva detonationen är kemvapnets syfte att sprida ut de dödliga kemikalierna.
– En kemisk bomb har alltså bara så mycket sprängkraft för att på sin höjd öppnas upp och sprida ut det. Det kommer alltså bara att synas ett mindre spår där det har släppts ner.
Fakta: Kemvapen i Syrien
2 augusti 2016: Oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) rapporterar 24 fall av kvävning i Saraqeb, en rebellkontrollerad stad nära Aleppo. Orsaken misstänks vara klorgas som släppts från en helikopter.
25 augusti 2015: Syriska rebeller och aktivister larmar om en kemvapenattack som ska ha genomförts den 21 augusti i rebellfästet Marea i norra Aleppo. Islamiska staten anklagas för att ligga bakom, en slutsats som får stöd i en FN-rapport 2016. Senapsgas ska ha använts vid attacken.
7 augusti 2015: FN:s säkerhetsråd grundar en expertpanel med uppdraget att utreda klorgasattacker i Syrien. Washington, London och Paris anklagar den syriska regimen för att ligga bakom sådana angrepp, medan Moskva påstår att bevis saknas. I slutet av augusti anklagar en FN-kommission syriska regimen för att ha använt kemvapen, sannolikt klorgas, vid åtta tillfällen.
10 september 2014: Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) uppger att klorgas har använts systematiskt i byar i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) anklagar syriska regimen för att ligga bakom attacker i området.
21 augusti 2013: Hundratals människor dödas i kemvapenattacker i östra och sydvästra Damaskus, efter det att regimstyrkor inlett en offensiv i området. Oppositionen anklagar regimen för att ligga bakom, men regeringen i Damaskus förnekar det. Senare i augusti hävdar amerikanska underrättelsetjänsten att Syriens regering ”med stor sannolikhet” ligger bakom attackerna, då sammanlagt över 1 400 människor dödas, däribland flera hundra barn. I september slår en FN-rapport fast att det finns tydliga bevis för att saringas användes.
23 juli 2012: Assadregimen erkänner för första gången att den har kemiska vapen, och hotar att använda dem i händelse av militär konflikt med länder i väst, men inte mot sin egen befolkning.
Fakta: TT/AFP