I ett Facebookinlägg som fått stor spridning i Danmark riktar Benjamin Waraich stark kritik mot det danska folketinget.

”Förstår ni? Man kommer hem från jobbet och får veta att folketinget har bestämt att man inte längre är dansk,” skriver han.

Waraich är född och uppvuxen i Köpenhamn och jobbar inom det danska försvaret. Hans föräldrar kommer från Pakistan.

Folketingets definition av ”danskar”

Bakgrunden, som Danmarks Radio rapporterar, är ett uttalande som röstades igenom i det danska folketinget, som gör skillnad mellan ”danskar” och ”invandrare och deras efterkommande från icke-västliga länder”. Formuleringen gör att danska medborgare som Benjamin Waraich, eller för den delen före detta jämställdhetsminister Manu Sareen inte längre ses som danskar av folketinget.

– Det här handlar inte om något juridiskt beslut, utan en uppmaning från folketinget till regeringen att göra något, tänka på något, jobba mot något – ett uttryck för folkviljan, säger Sveriges Radios Danmarkkorrespondent Samuel Larsson.

– Med icke-västliga (Ukraina) och icke-kristna (judiska) föräldrar är jag inte längre dansk, skriver hbtq-aktivisten Rita Lynn på twitter.

Initiativ från Dansk folkeparti

Initiativet kom från det högerpopulistiska Dansk folkeparti, som ser det som ett problem att det bor fler personer med invandrarbakgrund än med endast dansk bakgrund i ett bostadsområde i Brøndby kommun söder om Köpenhamn.

Den borgerliga regeringen röstade för uttalandet, som även innehåller skrivningar om att minska antalet asylsökande och försvåra familjeåterföreningar i Danmark.

Hela det röda blocket röstade emot och den socialdemokratiske ledamoten Mattias Tesfaye sa att formuleringen kommer leda till att ungdomar i området Brøndby Strand kommer känna sig ännu mer isolerade från det övriga danska samhället.

– Jag möter så många unga där som står mitt i en identitetskris, och som hela tiden får veta att det inte är danskar, sa Tesfaye, vars far kommer från Etiopien, i samband med omröstningen.

Köpenhamns integrationsborgmästare Anna Mee Allerslev är född i Sydkorea och skriver i ett facebookinlägg att, ”det här är ju helt galet. En majoritet i folketinget tycker uppenbarligen inte att jag är en riktig dansk... När vi känner oss danska, då är vi danska. Punkt slut.”

Venstre backar efter kritik

Efter många tunga röster i Danmark kritiserat folketingets uppdelning av danskar och icke-danskar backar nu det borgerliga regeringspartiet Venstre. Partiets integrationspolitiska talesperson, Jan E Jørgensen, sa på söndag att formuleringen kan misstolkas.

– Det kan läsas som om vi menar att man inte kan vara dansk om man inte är född här eller om ens föräldrar inte är det. Det menar vi såklart inte, säger han ångerfullt.

– Man ska komma ihåg att samtliga regeringspartier som röstade för det här uttalandet har i efterhand sagt att det kanske borde stått ”etnisk dansk” istället för dansk, säger SR:s Danmarkkorrespondent, Samuel Larsson, och tillägger att Dansk folkeparti, som inte sitter i regeringen, har en helt annan ton.

DF: ”Många danskar är kristna”

Men Dansk folkeparti, som formulerade uttalandet som nu antagits av Danmarks beslutsfattande organ, backar inte och har ingen förståelse för att Venstre nu vill backa från formuleringen.

När Danmarks Radio pressar DF-politikern Martin Henriksen på vem han menar är ”riktig dansk” så säger han att det inte räcker med att ha danskt pass.

– Det är ju språket, självklart, traditioner, en kultur. Många danskar är kristna, de är demokrater. Det är ett särskilt sätt att umgås, en mentalitet, humor. Det är paketet, och ju mer du har ur det, desto mer dansk är du, svarar Martin Henriksen.

Även om markeringen inte är juridiskt bindande på något sätt, kan partier peka på uttalandet och kräva ett beslut från folketinget, även om regeringen inte är juridiskt bunden att göra det.

– Man kan använda en sån här markering i den allmänna debatten – Dansk folkeparti kan ställa i talarstol och säga till regeringen ”så här tycker folketinget. Nu väntar vi oss ett politiskt lagförslag”, säger SR:s Danmarkkorrespondent, Samuel Larsson.

Öppnar för integrationsdebatt

Samuel Larsson säger att oavsett tolkning kommer den här markeringen leda till en integrationsdebatt.

– En tänkbar diskussion i Danmark är ju om det är ett rimligt integrationsfrämjande verktyg att tvinga folk att bosätta sig på en viss plats eller inte utifrån etnicitet eller hudfärg.

Han tillägger att en obehaglig händelse för många danskar nyligen var när det nynazistiska Danskarnas parti delade ut flygblad som såg ut som flygbiljetter till invånare i Brøndby kommun med buskapet: Nu har folketinget talat – ni ska bort härifrån.