Polisen har släppt övervakningsbilder på gärningsmannen, på väg in i kyrkan. Över axeln bär han en väska. Efter någon timme inne i kyrkan börjar han skjuta, åtta människor dör på platsen, ytterligare en på väg till sjukhuset. Men förutom att gärningsmannen är vit, är uppgifterna om honom mycket knapphändiga.
– Det är alldeles för tidigt att kalla det som hänt för ett hatbrott, säger Hans Brun, forskare vid King’s College i London.
Flera möjliga scenarior
Enligt Hans Brun finns det flera tänkbara scenarior kring attentatet, alla lika sannolika med den sparsamma information som just nu finns.
– Det kan vara ett hatbrott, så som det beskrivits. Utan politiska motiv, där gärningsmannen hatar en viss religion, eller en viss hudfärg, säger han.
Men enligt Hans Brun kan gärningsmannen lika gärna ha andra motiv. Han lyfter fram amerikanska nazistiska grupper som tänkbara förövare. I USA framställer polis, och bland annat New York Times numera högerextremister som ett större hot än exempelvis muslimska extremister.
– De här nazistiska grupperna är väldigt aktiva i USA, säger Hans Brun.
Det vanligaste scenariot vid attentat i USA har varit det som Hans Brun kallar för skolskjutningsscenariot. Inte heller det kan uteslutas i Charleston, menar han.
– Där hyser gärningsmannen någon typ av agg mot stället som attackeras. Och orsakerna kan vara väldigt många.
Hatbrott eller terrorism?
Själva beskrivningen av attentatet som ett ”hatbrott” har kritiserats, bland annat på Twitter, uppger BBC. Där höjs röster för att kalla brottet för ”terrorism”, med argumentet att hade offren varit vita och de misstänka svarta så hade brottet beskrivist som ”terrorism”. Kritikerna menar också att ”hatbrott” inte är tillräckligt starkt för att beskriva det som har hänt.
Men Hans Brun anser att brottet inte heller ska kallas för ”terrorism”, av skälet att kunskaperna om gärningsmannens motiv är alltför dåliga.
– Terrorism är det om brottet har politiska motiv. Vi vet inget om det. I det här fallet tycker jag vi ska kalla det som hänt för massaker, eller massmord fram till dess att vi vet mer om gärningsmannens motiv, säger han.