Om Grekland inte betalade 1,6 miljarder euro till internationella valutafonden (IMF) för ett lån som skulle löpa ut vid midnatt – och det kunde Grekland inte göra – riskerar landet att bli det första sedan Zimbabwe 2001 som misslyckats med att betala ett IMF-lån i tid.
För att klara av betalningen till IMF har Grekland kämpat för att nå en uppgörelse om att få tillgång till de 7,2 miljarder euro som återstår av euroländernas stödprogram. Förhandlingarna om villkoren för fortsatt stöd bröt samman i helgen sedan Greklands premiärminister Alexis överraskande utlyste en folkomröstning till den 5 juli.
På tisdagseftermiddagen lade Aten fram ett nytt räddningsförslag. Det gäller i två år och inkluderar krismekanismen ESM, euroländernas stödfond. Enligt en regeringstalesman täcker det nya förslaget Greklands finansiella behov och innebär samtidigt en skuldsanering.
Dörren på glänt
Utspelet ledde till att euroländernas finansministrar satte sig i en telefonkonferens på kvällen. Eurogruppen avvisade det grekiska förslaget.
– Vi är förbi den punkten, det kommer för sent, sade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem enligt Reuters.
Men dörren är inte helt stängd. Regeringen i Aten får chansen att lägga fram ytterligare ett nytt förslag under onsdagen som eurogruppen då ska diskutera.
Dijsselbloem förklarade dock att detta förslag inte kommer att tas under övervägande förrän efter folkomröstningen på söndag.
Samma position intog Tysklands förbundskansler Angela Merkel tidigare på dagen. Enligt en källa i hennes parti ska hon, som de facto är Europas stora utbetalare, ha sagt att Tyskland tänker avvakta folkomröstningen innan det är dags att börja förhandla om ett nytt förslag.
Från ny kula
Vad är det då grekerna ska folkomrösta om? Svaret är kanske att frågan är överspelad.
Grekland har erbjudit sig att dra tillbaka folkomröstningen om förhandlingarna återupptas, säger Maltas premiärminister Joseph Muscat enligt Times of Malta som citeras av AFP.
Hur det än går i fortsättningen är det gamla stödprogrammet oåterkalleligen avslutat, enligt den så kallade trojkan EU-kommissionen, IMF och Europeiska centralbanken (ECB). Eventuellt fortsatta förhandlingar kommer att röra ett nytt stödprogram och Grekland måste räkna med ännu tuffare villkor, enligt Dijsselbloem.
Förutsatt att folkomröstningen blir av, vilket alltså blivit osäkert, kan den leda till att Greklands ekonomiska kaos utökas med politisk dito; Tsipras har förklarat att han inte tänker fortsätta på sin post om det blir ett ja.
– Om det grekiska folket vill ha en förnedrad premiärminister så finns det gott om sådana därute. Det kommer inte att vara jag, sade han i grekisk tv.
En demonstration för ja-sidan hölls på Syntagmatorget i Aten på tisdagskvällen. Den lockade över 10 000 deltagare, precis som vid nej-sidans manifestation kvällen före. Folkomröstningen är tänkt att handla om långivarnas villkor för nya stödprogram.
Fakta: Grekkrisen
I dag löper euroländernas stödprogram till Grekland ut – och beskedet är att det inte kommer att förlängas. Det innebär stora svårigheter för landet att betala tillbaka det lån på cirka 14 miljarder kronor som ska vara Internationella valutafonden (IMF) tillhanda senast i dag.
Grekland behöver stöd av Europeiska centralbanken, euroländerna och IMF för att kunna betala lånet. Om landet inte klarar det kan det komma att bli statsbankrutt. Cirka 70 miljarder kronor har EU och IMF lovat att stötta Grekland med, men de vill då att Grekland genomför vissa reformer som bland annat innebär stora nedskärningar i den offentliga sektorn.
Den 5 juli ska grekerna få rösta på om de vill gå med på de internationella lånegivarnas avtal eller inte, trots att stödprogrammet inte förlängs.
Fakta: Så lämnar ett land eurozonen
Det är med hjälp av den så kallade Wienkonventionen som ett land kan besluta att gå ur eurozonen och införa en annan valuta än euron – något som kan bli aktuellt för Grekland.
– Efter det att parlamentet har tagit ställning skickar den grekiska regeringen in dokument till sina traktatkontrahenter, de övriga EU-länderna, där man ensidigt deklarerar att man lämnar eurosamarbetet. Och då inför man drakman igen, säger Carl Michael von Quitzow, professor i EU-rätt vid Lunds universitet.
– Det är inte så dramatiskt som man tror.
Han förklarar att övergången från euro till en ny valuta innebär att valutan saknar stabilitet.
– Så det kommer att innebära en jättedipp. Den nya valutan kan börja gälla från tidpunkten då man har skickat in dokumenten. Det är det grekiska parlamentet som bestämmer det här.
Fakta: Folkomröstningen
Frågan söndagen den 5 juli gäller om de röstande säger ja eller nej till det senaste förhandlingsförslaget från EU, ECB och IMF. Oenighet råder framför allt om åtgärder på pensions- och momssidan där den grekiska regeringen tycker att långivarnas förslag slår för hårt mot låg- och medelinkomsttagare. Premiärminister Alexis Tsipras har därför uppmanat sina landsmän att rösta nej. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har i starka ordalag rått grekerna att rösta ja.
Skulle ja-sidan vinna måste Tsipras vänsterregering rimligtvis avgå och då har Grekland inte bara ett ekonomiskt kaos att tampas med utan även ett politiskt. Han har sagt att regeringen kommer att respektera ett ja till ytterligare åtstramningar ”men vi kommer inte att vara dem som genomför dem”.