Sent på söndagskvällen kom beskedet från Turkiets högsta valnämnd: ja-sidan vunnit i folkomröstningen. Det skiljer 1,25 miljoner röster och 600 000 är kvar att räkna. Ett slutligt resultat väntas om 11–12 dagar.
I fråga om misstänkta oegentligheter säger nämnden att representanter för det styrande AK-partiet och det största oppositionspartiet, CHP, närvarat vid nästan samtliga vallokaler och de har godkänt röstandet.
Erdogan höll tal
Till en början såg ja-sidan ut att gå mot en klar seger när röstsammanräkningen tog fart, men de första distrikten som redovisades var i huvudsak landsbygdsområden där ja-sidan och Erdogan haft stort stöd. Allt eftersom kustområden och storstäder redovisade resultat krympte ledningen.
Vid 21-tiden höll presidenten ett första tal efter den knappa valvinsten.
– Folket var visat sin vilja och fattat ett historiskt beslut, sade Erdogan och uppgav att ja-sidan, enligt inofficiella resultat, vunnit med 1,3 miljoner röster.
– Jag vill säga tack till alla som röstade, de som respekterade demokratin, sade Erdogan som även hoppades att folkomröstningen kommer att gynna Turkiet. Han pekade på att resultatet stöder de konstitutionella förändringar som regeringspartiet vill driva igenom.
– 16:e april är segerdagen.
LÄS MER: SVT:s utsände: Trots segern ett misslyckande för Erdogan
Splittrat land
Enligt de första analyserna har ja-sidan haft stora framgångar i de inre delarna av Turkiet medan nej-sidan gått starkare i större städer och i kustregionerna. I huvudstaden Ankara var resultatet mycket jämnt med en liten övervikt för nej-sidan, enligt CNN Turk. Även i storstäderna Istanbul och Ismir ser det ut att bli ett knappt övertag för nej-sidan.
Valdeltagandet rapporteras ha varit högt. Enligt Haberturk TV röstade omkring 86 procent av de röstberättigade.
Kräver omräkning
Det har funnits uppgifter om fusk vid folkomröstningen. Vice ordföranden för det största oppositionspartiet CHP, Erdal Aksünger, krävde en omräkning av 60 procent av rösterna. Oppositionen hävdade bland annat att många valsedlar inte haft den officiella stämpel som ska finnas på röstsedlarna. Landets valnämnd har dock redan beslutat att även valsedlar utan officiell stämpel ska räknas som giltiga.
LÄS MER: Oppositionen: Miljontals problematiska röster
Laddad stämning
Stämningen var laddad när turkar över hela landet gick till vallokalerna för att rösta i folkomröstningen om att utöka presidentens makt. Inför omröstningen var befolkningen splittrad i två, enligt opinionsmätningarna, jämnstora läger.
Frilansjournalisten Tomas Thorén som bevakar valet för SVT Nyheters räkning sade att spänningen har märkts av.
– Absolut, det är en fråga som delar Turkiet mitt i tu överallt i samhället. På arbetsplatser på cafeér och överallt märks spänningar, sade han.
Ja-resultatet i folkomröstningen innebär ett kraftigt utökande av presidentens befogenheter. Erdogan kan nu ställa upp i ytterligare två val, vilket innebär att han kan sitta kvar till 2029 om han vinner 2019 och 2024. Bedömare har beskrivit det som den största politiska förändringen sedan den turkiska republikens grundande 1923.
Ett ja innebär också att en stor del av makten samlas i presidentämbetet och kontrollfunktioner av maktuövningen försvagas, presidenten får ansvar för statsbudgeten och mandat att utse ministrar och viktiga positioner i rättsväsendet. Presidenten får också utökad rätt att införa undantagstillstånd.
Enormt säkerhetspådrag
Säkerhetspådraget kring folkomröstningen har varit enormt. Polis och säkerhetspersonal fanns utposterade vid varje vallokal. I de stora städerna i västra Turkiet har valet gått relativt lugnt till. I öster har det varit lite oroligare.
– Den mest allvarliga händelsen är tre personer som omkommit vid skottlossning utanför en vallokal i Diyarbakir, men en del bråk har även uppstått i andra delar av landet, säger Tomas Thorén, och tillägger att allting tyder på att dödskjutningen var ett bråk och inte ett terrordåd, säger Tomas Thorén.