– Man kan tycka vad man vill om jättelika uppvisningar, men det var en rejäl maktdemonstration. Det var så många tanks och missiler så det vibrerade i marken där vi stod, säger Susan Ritzén, SVT:s Asienkorrespondent.
Kina har kraftsamlat för att fira minnet av slutet av andra världskriget för 70 år sedan. Militärparaden har förberetts in i minsta detalj eftersom landet vill visa sin styrka.
President Xi Jinping inledde med beskedet att Kinas militär ska minskas med 300.000 man.
Kina är ett av de länder i världen som ökat sina militära utgifter mest. Sedan 2005 har försvarets kostnader ökat med 167 procent i fasta priser, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI.
– Det är den snabba ekonomiska utvecklingen och ökad levnadsstandard i Kina som är den främsta förklaringen till ökningen. Men Kinas regionala och globala ambitioner har också skapat en militär utveckling, säger Sam Perlo-Freeman som är chef för SIPRIs projekt för militära kostnader i världen.
Ökat antal stridsspetsar
SIPRIs uppskattning är att Kinas arsenal av kärnvapen omfattar 260 stridsspetsar. Antalet har länge varit stabilt men ökar nu något. Omkring 190 av stridsspetsarna är operativa och kan avfyras.
De är baserade på land och finns i flygplan, enligt SIPRI. Resterande stridsspetsar är avsedda för styrkor till havs eller är under utveckling.
– I händelse av en intervention i Taiwan är medeldistansmissilerna bra för att göra det svårare för till exempel USA att agera nära Kina. Det är en viktig del av strategin som kallas anti-access area-denial, säger Sam Perlo-Freeman.
Kan nå 400 mil
På paraden visades också missiler som kan utrustas för att bära kärnvapenstridsspetsar. Enligt brittiska organisationen Janes som ger ut den ansedda försvarstidsskriften Janes Defence Weekly handlar det om flera modeller av missilen Dong Feng – ”Östanvinden” – som kan bara en kärnladdning upp till 400 mil mot Kinas tänkbara fiender.
– Långdistansmissilerna kan användas i en andra attack i händelse av att till exempel USA skulle anfalla Kina med kärnvapen. De är en del av den globala avskräckningen, säger Sam Perlo-Freeman.
Det är oklart om de missiller som visas upp på paraden kommer att vara bestyckade med riktiga kärnvapenstridsspetsar. Förutom alla paraderande soldater, raketer och stridsvagnar har även 850.000 frivilliga mobiliserats för att bevaka varje kvarter inför den historiska militärparaden.
1 500 miljarder på försvaret
SIPRIs uppskattningar visar att USA fortfarande har överlägset störst kostnader för sitt försvar medan Kina är det land som ökar sina utgifter mest. Och spänningarna ökar.
– Det har varit många incidenter i Sydkinesiska havet på senare år. Framför allt är det ytfartyg som varit inblandade, säger Sam Perlo-Freeman.
Supermakternas militärkostnader
1. USA: 4.182 miljarder kr; -0,4 procent sedan 2005
2. Kina: 1.483 miljarder kr; +167 procent sedan 2005
3. Ryssland: 579 miljarder kr; +97 procent sedan 2005
Källla: SIPRI