Petter Lydén är veteran när det gäller klimatförhandlingar. Han har varit med på de flesta mötena de senaste tio åren. Han är en av bara en handfull svenskar från organisationer och näringsliv som nu reser till COP20 i Lima, Peru.
Med ett förflutet både på Naturskyddsföreningenn och miljödepartementet jobbar han nu med de fattigas rättigheter i förhandlingarna som klimatexpert på Diakonia. Det kommer bli två veckor av hårt jobb.
– Det är två veckor med ändlösa samtal och mycket viktig information och förhoppningsvis framsteg, säger Petter Lydén till SVT.
Många positiva tecken
Limamötet ska bereda vägen inför klimatmötet i Paris nästa år. Då ska alla världens länder skriva på ett nytt bindande avtal för att minska utsläppen som ska börja gälla 2020. Det misslyckades ju i Köpenhamn 2009, men nu är läget annorlunda enligt många bedömare. Det har under hösten skett flera saker som kan lösa upp de extremt tröga förhandlingarna:
- FN:s klimatpanel har i år visat att människans påverkan på klimatet är nästintill helt säker och kunskaperna om vilka effekter som är att vänta har blivit allt bättre.
- USA och Kina presenterade tillsammans klimatlöften för ett par veckor sedan. (USA -28% till 2025 och Kina börja minska 2030). Att de hårdaste motståndarna, för första gången, nu gjort ett gemensamt utspel har tänt ett hopp inför Lima.
- Den gröna fonden har börjat fyllas på med klimatbistånd. Efter en givarkonferens i Berlin i oktober stod det klart att det nu har betalats in 9,3 miljarder dollar, nära målet i år på tio miljarder. Men det är långt kvar till löftet från Köpenhamn om 100 miljarder US-dollar per år.
- Allt fler investerare, som till exempel pensionsfonder och oljefamiljen Rockefeller har slutat att investera i fossilindustrin.
Petter Lydén hopppas att detta tillsammans kan göra att Limamötet blir en framgång.
– Jag är övertygad om att länderna kan nå resultat i Lima, säger han.
Max plus två grader
Den nya svenska regeringen har lovat fyra miljarder kronor under fyra år till den gröna klimatfonden. Med det är Sverige den största givaren per capita. 500 miljoner av dessa är nya pengar utanför biståndet, vilket länge har varit ett krav från fattiga länder.
– Där kan den svenska regeringen med rätta uppmana andra länder att följa det exemplet, säger Petter Lydén.
Max två grader varmare det här seklet är målet, men det kommer inte att nås som det ser ut nu. Därför trycker många nu på för att man ska bygga in i avtalet att ribban kan höjas efterhand och utsläppen pressas ännu mer.
– Det är ju i och för sig katastrofalt att man redan nu tror att ambitionerna inte blir tillräckligt höga, men å andra sidan, om vi får till stånd ett sånt sätt att skärpa målen efterhand så har vi i alla fall en chans att nå tvågradersmålet.