Med Donald Trump som ny president i USA kommer förhandlingarna om handelsavtalet TTIP mellan USA och EU att skjutas upp, säger Cecilia Malmström, Sveriges EU-kommissionär med ansvar för handelsfrågor i SVT:s Aktuellt.
– Det kan nog läggas på is ett tag. Om han över huvudtaget gör något kring handelsavtal så är det NAFTA, som han vill omförhandla. Han har också gjort löften kring avtal med Kina. Men jag tror inte TTIP är på hans dagordning, så det riskerar ligga fruset ett tag, säger Cecilia Malmström (L).
TTIP under radarn
Donald Trump har i princip inte nämnt TTIP under sin kampanj.
– Det behöver inte vara negativt. För det har nästan inte förekommit i debatten i USA de senaste två åren. Huvudsaken är NAFTA och TPP med Asien och några länder i Latinamerika.
– TTIP ligger under nyhetsradarn, det ses inte som något kontroversiellt. Att han inte har nämnt det behöver inte betyda att han är emot det.
Känns bistert
Cecilia Malmström säger att det ”naturligtvis känns bistert” att TTIP ser ut att läggas på is över överskådlig tid. Men hon menar att man måste avvakta och vänta medan Trump utser sin administration.
– Att missa den här möjligheten är mycket olyckligt. Men vi får hålla oss till tåls tills en ny administration kommer. Men EU:s ledare har skickat tydliga signaler om att vi är redo att förhandla, säger hon.
Fakta: TTIP och ISDS
EU och USA inledde 2013 förhandlingar om ett nytt frihandels- och partnerskapsavtal, kallat Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). Målet är att nå en uppgörelse om sänkta tullar, undanröjda avgifter och minskad byråkrati i handeln över Atlanten.
TTIP skulle bli världens största handelsavtal, med en marknad som omfattar 850 miljoner konsumenter.
En av de stora stötestenarna är de så kallade investeringsskydden (ISDS), som kritikerna ser som ett hot mot demokratin. För att övervinna motståndet har EU-kommissionen bland annat föreslagit att länder aldrig ska kunna tvingas ändra lagstiftning, utan bara betala ut ersättning om en investerare anses ha blivit orätt behandlad.
Därtill föreslås bättre möjligheter till överklagande, ömsesidigt godkännande av skiljedomare och på längre sikt skapandet av en internationell skiljedomstol.