Utgången för den brittiska folkomröstningen om landets fortsatta medlemskap eller utträde ur EU är in i det sista väldigt oviss.
Brexit-sidan, som vill lämna EU, har tappat fem procentenheter i ledning sedan förra veckan, enligt opinionsintitutet TNS. I en undersökning som genomfördes den 16–22 juni, där 2.320 personer deltog, svarade 43 procent att de vill att Storbritannien ska lämna EU. Bremain-sidan, som vill stanna i EU, fick stöd av 41 procent.
Många har inte bestämt sig
Samtidigt svarade hela 16 procent att de fortfarande är osäkra, eller att de inte ska rösta alls.
Sent på kvällen före valdagen redovisade undersökningsföretaget Comres en betydande övervikt för stanna-sidan, med 48 procent mot 42 procent för att välja.
Men även i denna mätning, som har gjorts på uppdrag av ITV och Daily Mail, svarar 17 procent av de tillfrågade att de ännu inte har bestämt sig för hur de ska rösta.
Svag ledning för stanna-sidan
Enligt undersökningsföretaget Opinium har brexit-anhängarna en mycket svag ledning: 45 procent mot bremain-förespråkarnas 44 procent. Nästan lika tätt är det i en Yougov-mätning: 51–49 procent till fördel för att stanna i EU.
En analys som investmentbanken J.P. Morgan har gjort av flera opinionsmätningar pekar på ett knappt försprång för att stanna i EU, men med ungefär nio procent osäkra väljare, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Stanna-sidan segrar enligt vadslagningsbyråerna
Vadslagningsbyråerna anger att det är mer sannolikt att Storbritannien blir kvar i EU och sannolikheten är just nu på runt 75 procent för att stannasidan går ut som segrare. Däremot visade de brittiska opinionsmätningarna och vadslagningsbyråerna ha kraftigt fel när det kom till senaste parlamentsvalet, även om vadslagningsbyråerna låg något närmare det faktiska utfallet.
Då, i parlamentsvalet 2015, överraskades hela landet när de konservativa – Tories - fick egen majoritet i parlamentet, trots att opinionsmätningarna pekade på att det skulle bli det jämnaste valet någonsin. En orsak som nämnt är det invecklade distriktsystemet som gäller vid parlamentsval. Och enligt en rapport från British Election Study (BES) kan orsaken vara att de mätningar som gjordes inför valet inte var tillräckligt slumpmässiga.
”Komplicerade system”
– Det komplicerade system som gäller vid parlamentsval, där vinnaren tar allt i respektive valkrets, är inte alls samma system som används i folkomröstningen. Förenklat kan man säga att varje röst i folkomröstningen påverkar det nationella slutresultatet, säger Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet.
Enligt Mikael Sundström handlar det inte om att Storbritannien skulle vara sämre än något annat europeiskt land på opinionsmätningar utan att det snarare är valsystemets natur som gör att mätningarna lättare kan slå fel inför parlamentsval.