Efter terrorattentatet i Oslo 2011 flyttade statsministern in försvarsdepartementets gamla byggnader nära Oslofjorden, byggnader som delvis är en del av gamla Akershus Festing. Säkerheten är omfattande. Höga murar, flera slussar, skottsäkra glas och en prisbelönt modern tillbyggnad. I ett hörn står en uppstoppad isbjörn. Vi får inte filma ut genom fönstren på grund av risken för att man då kan identifiera statsministerns kontor.

Det på kort tid nästan halverade oljepriset har påverkat norsk ekonomi och den norska debatten stort. Tillväxtprognosen har halverats, cirka tio tusen varsel har lagts i olje- och gasbranschen och arbetslösheten stiger. Allt fler ställer krav på att Norge nu ska passa på och ställa om till ett mer hållbart samhälle. Det finns krav på att rika Norge även borde sänka tillväxtambitionerna.

”Mindre rovdrift”

– Det är viktigt att komma ihåg att Norge växer som nation. Vi är tvungna att, om vi ska ha den tillväxten vi haft senaste åren när det gäller invånarantal, att ha tillväxt även i ekonomin. Världsekonomin måste växa för att vi ska se till att lyfta människor ur fattigdom. Det som är viktigt när vi växer är att se till är att det blir mindre rovdrift på naturresurserna, säger Erna Solberg.

Samtidigt är ju olja och förbränningen av olja och gas kanske det största hotet mot klimatet?

– Nej, kol är den största utmaningen. Det har det absolut största utsläppet av koldioxid i förhållande till energikälla. Och det är viktigt att säga att mycket av det vi hittat de senaste åren är gas. Och på medellång sikt i Europa så är gas en del av lösningen för att komma över till ett nollutsläppssamhälle i vår del av världen.

Hoppades på färre guldmedaljer

Per capita är Norge världens största producent av olja och gas utanför Mellanöstern. Oljan står för cirka hälften av exporten och närmare en fjärdedel av statens inkomster.

Den norska Oljefonden som är världens största statliga aktiefond där oljeöverskottet placeras, har beslutat att minska investeringarna i verksamheter som har negativ klimatpåverkan. Erna Solberg anser inte att det är något problem att just intäkterna till stor del kommer från klimatbovarna olja och gas.

– Energiefterfrågan i världen är sådan att det kommer vara behov av också fossila bränslen. Och vi producerar med de strängaste miljökraven och med de minsta utsläppen, säger hon.

Industrin kräver skattesubventioner

Under våren har representanter för den norska oljeindustrin i flera utspel krävt att den norska regeringen nu ska ge skattesubventioner på grund av de sjunkande intäkterna. Men till det säger statsministern blankt nej.

– Det är inte aktuellt. Det vet de. Jag har varit med om oljepriser på 12 dollar och länge hört många varningsrop om att oljetiden är över och behoven av lägre skatter. Men jag tror det är klokt att ha is i magen och visa politisk förutsägbarhet så man inte skruvar upp i goda tider och ned i andra, säger Erna Solberg.

En dag tar oljan slut. Vad ska ni göra då?

– Det är den gradvisa omställning vi står inför. Men oljan och gasen i Norge tar inte slut förrän om femtio, sextio, kanske åttio år. Vi börjar nu på vårt fjärde största fält, Johan Sverdrup, det ska behandlas i stortinget i vår. Det är inget kortsiktigt perspektiv. Om det räcker i kanske 80 år till med stor olja- och gasverksamhet i Norge så har det varit en upp till 120 år lång epok för vårt land, säger Erna Solberg.